Difference between revisions of "rgun 'brum"

From Rangjung Yeshe Wiki - Dharma Dictionary
Jump to navigation Jump to search
m
m
 
Line 13: Line 13:
 
Synonyms : a sa sha ta, dra'ksha, mrirdhi ka, gau pa' ni', ra sa ri', ro ldan, ma dhu ra sa, ro mngar, ma sib (Shel gong), rgun 'brum dkar po (Wangchuk 2011). <br>
 
Synonyms : a sa sha ta, dra'ksha, mrirdhi ka, gau pa' ni', ra sa ri', ro ldan, ma dhu ra sa, ro mngar, ma sib (Shel gong), rgun 'brum dkar po (Wangchuk 2011). <br>
 
Sanskrit : drākṣā (Dash 1989, Wojtilla 2002) <br>
 
Sanskrit : drākṣā (Dash 1989, Wojtilla 2002) <br>
 +
 
'''rgun 'brum''' go nad sel shing tshad pa sbyong / zhes par / rin spungs las / rgun 'brum snyoms la yang bas glo la phan / zhes dang / dpa' bos / rgun 'brum 'bras bu'i mchog yin te / ro tsha mig phan bshang gci sla / mngar zhing zhu rjes snum pa dang / cung zad bska zhing bsil la lci / zhes dang / dpag bsam ljon shing las / rgun gyis glo ba'i tshad pa sel / zhes dang / rang byung pas / rgun 'brum byis pa'i glo nad sel / zhes pa'i ming / a sa sha ta / dra'ksha / mrirdhi ka / rgun 'brum / gau pa' ni' / ra sa ri' / ro ldan / ma dhu ra sa / ro mngar / rgya nag pas / ma sib zer / 'khrungs dper / rgun 'brum shing thog kun gyi bcud / rong gi nags kyi nang du skye / lo ma sgor chung sdong po ring / dbyibs ni dbyi mong sdong po 'dra / me tog dmar chung mthong ba dkar / 'bras bu dmar ser 'od dang ldan / ro ni mngar la cung zad skyur / rang gi nus pas 'khru ba gcod / ha cang mang na 'khru bar byed / ces bshad kyang / go rong sogs kyi rgun ltar na / sdong po gnam star 'dra la yal dbyi mong ltar las khri bshams pa'i steng du 'dom brgyad dgu tsam khyab par bstab pa / lo ma lcam pa'i lo ma 'dra ba 'bras bu dmar smug rdol la khad pa yal phran mtho re la 'bras bu brgya la nye btsam skye ba yod / 'dra dper / yal ga mtho rer 'bras bu brgya / 'bras bu re la rus pa gsum / rus pa re yi steng 'og tu / pho mo gnyis kyi mtshan ma gsal / 'bras bu rlon pa khrag rgyal 'dra / skams nas byang nag ro skam 'dra / gsungs / rigs ni drug yod do / '''mgo dkar sogs nas''' 'ong ba'i 'bras bu dmar ser mchu [?] che ba dang / '''rgya gar dang ka smi ra nas''' 'ong ba'i ser po dang / '''mnga' ris''' kyi 'ba' sha'am / '''pa ru''' shing ka zer ba'i nag po sran ma tsam pa nang du rus pa med pa ro shin tu zhim pa dang / '''khams''' tsha ba dang go rong sogs nas 'byung ba'i dmar po dkar shas che la mngar ba dang / dmar smug nag shas che la skyur ba dang / '''dwags po''' nas sngon po zhig 'ong ba rnams snga ma bzang la phyi ma rim pas zhan pa yin // (Shel gong shel phreng, pdf p 206.5) <br>
 
'''rgun 'brum''' go nad sel shing tshad pa sbyong / zhes par / rin spungs las / rgun 'brum snyoms la yang bas glo la phan / zhes dang / dpa' bos / rgun 'brum 'bras bu'i mchog yin te / ro tsha mig phan bshang gci sla / mngar zhing zhu rjes snum pa dang / cung zad bska zhing bsil la lci / zhes dang / dpag bsam ljon shing las / rgun gyis glo ba'i tshad pa sel / zhes dang / rang byung pas / rgun 'brum byis pa'i glo nad sel / zhes pa'i ming / a sa sha ta / dra'ksha / mrirdhi ka / rgun 'brum / gau pa' ni' / ra sa ri' / ro ldan / ma dhu ra sa / ro mngar / rgya nag pas / ma sib zer / 'khrungs dper / rgun 'brum shing thog kun gyi bcud / rong gi nags kyi nang du skye / lo ma sgor chung sdong po ring / dbyibs ni dbyi mong sdong po 'dra / me tog dmar chung mthong ba dkar / 'bras bu dmar ser 'od dang ldan / ro ni mngar la cung zad skyur / rang gi nus pas 'khru ba gcod / ha cang mang na 'khru bar byed / ces bshad kyang / go rong sogs kyi rgun ltar na / sdong po gnam star 'dra la yal dbyi mong ltar las khri bshams pa'i steng du 'dom brgyad dgu tsam khyab par bstab pa / lo ma lcam pa'i lo ma 'dra ba 'bras bu dmar smug rdol la khad pa yal phran mtho re la 'bras bu brgya la nye btsam skye ba yod / 'dra dper / yal ga mtho rer 'bras bu brgya / 'bras bu re la rus pa gsum / rus pa re yi steng 'og tu / pho mo gnyis kyi mtshan ma gsal / 'bras bu rlon pa khrag rgyal 'dra / skams nas byang nag ro skam 'dra / gsungs / rigs ni drug yod do / '''mgo dkar sogs nas''' 'ong ba'i 'bras bu dmar ser mchu [?] che ba dang / '''rgya gar dang ka smi ra nas''' 'ong ba'i ser po dang / '''mnga' ris''' kyi 'ba' sha'am / '''pa ru''' shing ka zer ba'i nag po sran ma tsam pa nang du rus pa med pa ro shin tu zhim pa dang / '''khams''' tsha ba dang go rong sogs nas 'byung ba'i dmar po dkar shas che la mngar ba dang / dmar smug nag shas che la skyur ba dang / '''dwags po''' nas sngon po zhig 'ong ba rnams snga ma bzang la phyi ma rim pas zhan pa yin // (Shel gong shel phreng, pdf p 206.5) <br>
  
 
Illustrations : Dawa 2009 rgun 'brum. 'Phrin Las (26_066) mgo dkar rgun 'bras (26_067) kha che'i 'bras shing rgun 'brum (26_068) kham rgun rigs gnyis (26_069) dwags rgun (34_056) rgun 'brum <br>
 
Illustrations : Dawa 2009 rgun 'brum. 'Phrin Las (26_066) mgo dkar rgun 'bras (26_067) kha che'i 'bras shing rgun 'brum (26_068) kham rgun rigs gnyis (26_069) dwags rgun (34_056) rgun 'brum <br>
  
1. ''Vitis vinifera'' L. (Vitaceae), Common grape vine (Wangyal 2020; Molvray 1988 G,H,P,T) <br>
+
1. ''Vitis vinifera'' L. (Vitaceae), Common grape vine (Wangyal 2020) <br>
  
 
It has 6 types : the large reddish yellow fruit with elongated tip comes from mGo dkar. The yellow fruits from India and Kashmir. The black fruits of pea-size with extremely good taste, known as ''''ba' sha''' or '''ba ru shing''', come from mNgar' ri. The dark fruits with reddish brown tinges and sweet, lighter and sour taste come from the warmer regions of Kham and Go rong. The blue fruits come from Dwags po, these are the superior (Dawa 2009) <br>
 
It has 6 types : the large reddish yellow fruit with elongated tip comes from mGo dkar. The yellow fruits from India and Kashmir. The black fruits of pea-size with extremely good taste, known as ''''ba' sha''' or '''ba ru shing''', come from mNgar' ri. The dark fruits with reddish brown tinges and sweet, lighter and sour taste come from the warmer regions of Kham and Go rong. The blue fruits come from Dwags po, these are the superior (Dawa 2009) <br>

Latest revision as of 16:06, 19 April 2024

This is the RYI Dictionary content as presented on the site http://rywiki.tsadra.org/, which is being changed fundamentally and will become hard to use within the GoldenDict application. If you are using GoldenDict, please either download and import the rydic2003 file from DigitalTibetan (WayBack Machine version as the site was shut down in November 2021).

Or go directly to http://rywiki.tsadra.org/ for more upcoming features.

རྒུན་འབྲུམ
grape, raise grass, plum [JV]

grape, classed as med. tree [= rlang chen sha elephant meat in feast language [ro mngar, zhu rjes bsil, glo gcong dang glo tsad sel, dbugs mi bde ba dang, skad 'gag pa, byis pa'i glo 'khun sogs la phan, syn: ba yi nu ma dang, sbrang gi ro, ro ldan, ro zhim] [IW]

grape. Syn rlang chen sha elephant meat in feast language [RY]

grape [IW]


(med) Vine grapes
Synonyms : a sa sha ta, dra'ksha, mrirdhi ka, gau pa' ni', ra sa ri', ro ldan, ma dhu ra sa, ro mngar, ma sib (Shel gong), rgun 'brum dkar po (Wangchuk 2011).
Sanskrit : drākṣā (Dash 1989, Wojtilla 2002)

rgun 'brum go nad sel shing tshad pa sbyong / zhes par / rin spungs las / rgun 'brum snyoms la yang bas glo la phan / zhes dang / dpa' bos / rgun 'brum 'bras bu'i mchog yin te / ro tsha mig phan bshang gci sla / mngar zhing zhu rjes snum pa dang / cung zad bska zhing bsil la lci / zhes dang / dpag bsam ljon shing las / rgun gyis glo ba'i tshad pa sel / zhes dang / rang byung pas / rgun 'brum byis pa'i glo nad sel / zhes pa'i ming / a sa sha ta / dra'ksha / mrirdhi ka / rgun 'brum / gau pa' ni' / ra sa ri' / ro ldan / ma dhu ra sa / ro mngar / rgya nag pas / ma sib zer / 'khrungs dper / rgun 'brum shing thog kun gyi bcud / rong gi nags kyi nang du skye / lo ma sgor chung sdong po ring / dbyibs ni dbyi mong sdong po 'dra / me tog dmar chung mthong ba dkar / 'bras bu dmar ser 'od dang ldan / ro ni mngar la cung zad skyur / rang gi nus pas 'khru ba gcod / ha cang mang na 'khru bar byed / ces bshad kyang / go rong sogs kyi rgun ltar na / sdong po gnam star 'dra la yal dbyi mong ltar las khri bshams pa'i steng du 'dom brgyad dgu tsam khyab par bstab pa / lo ma lcam pa'i lo ma 'dra ba 'bras bu dmar smug rdol la khad pa yal phran mtho re la 'bras bu brgya la nye btsam skye ba yod / 'dra dper / yal ga mtho rer 'bras bu brgya / 'bras bu re la rus pa gsum / rus pa re yi steng 'og tu / pho mo gnyis kyi mtshan ma gsal / 'bras bu rlon pa khrag rgyal 'dra / skams nas byang nag ro skam 'dra / gsungs / rigs ni drug yod do / mgo dkar sogs nas 'ong ba'i 'bras bu dmar ser mchu [?] che ba dang / rgya gar dang ka smi ra nas 'ong ba'i ser po dang / mnga' ris kyi 'ba' sha'am / pa ru shing ka zer ba'i nag po sran ma tsam pa nang du rus pa med pa ro shin tu zhim pa dang / khams tsha ba dang go rong sogs nas 'byung ba'i dmar po dkar shas che la mngar ba dang / dmar smug nag shas che la skyur ba dang / dwags po nas sngon po zhig 'ong ba rnams snga ma bzang la phyi ma rim pas zhan pa yin // (Shel gong shel phreng, pdf p 206.5)

Illustrations : Dawa 2009 rgun 'brum. 'Phrin Las (26_066) mgo dkar rgun 'bras (26_067) kha che'i 'bras shing rgun 'brum (26_068) kham rgun rigs gnyis (26_069) dwags rgun (34_056) rgun 'brum

1. Vitis vinifera L. (Vitaceae), Common grape vine (Wangyal 2020)

It has 6 types : the large reddish yellow fruit with elongated tip comes from mGo dkar. The yellow fruits from India and Kashmir. The black fruits of pea-size with extremely good taste, known as 'ba' sha or ba ru shing, come from mNgar' ri. The dark fruits with reddish brown tinges and sweet, lighter and sour taste come from the warmer regions of Kham and Go rong. The blue fruits come from Dwags po, these are the superior (Dawa 2009)
Johannes Schmidt (talk) 17:18, 2 March 2024 (EST)