dpa' bo

From Rangjung Yeshe Wiki - Dharma Dictionary
Jump to navigation Jump to search
The printable version is no longer supported and may have rendering errors. Please update your browser bookmarks and please use the default browser print function instead.

This is the RYI Dictionary content as presented on the site http://rywiki.tsadra.org/, which is being changed fundamentally and will become hard to use within the GoldenDict application. If you are using GoldenDict, please either download and import the rydic2003 file from DigitalTibetan (WayBack Machine version as the site was shut down in November 2021).

Or go directly to http://rywiki.tsadra.org/ for more upcoming features.

དཔའ་བོ

1) courageous person [syn: gyad mi dang, 'jigs med, nyam nga med, snying stobs can, bsnyengs bral, gtum pa'i dpung pa can, stobs chen, brtul phod pa, thal byung 'gro, rnam gnon can, pha rol gnon, bag mi tsa, mi 'gong ba, tsom pa med, zhum pa mi mnga' zhe sdang ldan, g.yul ngor brtan, g.yul na brjid]; 2) Ashvagosha [one of the 'phags yul gyi chen po bzhi slob dpon dpa' bo, in W India yab bram ze che'i rig byed yan lag brgyad la byang chub pa son of the great physician seng ge gsang ba &, his consort rin chen dngos grub, from the time he was small studied the vedas &, rig byed kyi yan lag bzhi, nye ba'i yan lag bzhi, las drug etc., esp medicine, later became buddhist, named rta dbyangs, mu stegs rtag pa smra ba'i lugs la mkhas par gyur nas W buddhist pandits dang brtzad pas rta dbyangs rgyal te nang pa'i bstan pa bsnubs nas phyi pa'i lugs su bsgyur and lho phyogs su rtzod par phebs pa las, student of Nagarjuna Aryadeva, rta dbyangs dang phyi nang gi doctrines rtzod par phebs nas rta dbyangs was defeated and became buddhist, phyis su dpal mgon klu sgrub yab sras kyi slob ma, [IW]

1) daka, vira/ (spiritual) hero, warrior 2) Ashvaghosa, hero, heroic, warrior. chen po great warrior. male space farers, heroic spiritual being [RY]

vira/ (spiritual) hero [RB]

1) courageous person, daka, hero[ic], v ra, warrior; 2) Ashvagosha [IW]

vira, hero, asvaghosha, buddha hero, dakas, crazy, heroic, consort, male counterpart of dakini, intrepid, (chivalrous, fearless) person, demi-god, brave, best, courageous, valiant, medium, Pawos [JV]

Daka [RY]

1) hero (in the sense of a courageous and altruistic person); 2) Ḍāka (male counterpart of ḍākinī, although this Sanskrit term is debated); 3) Hero (epithet for a Buddha). Mahāvyutpatti: वीरः ॥ vīraḥdpa' bo ॥ དཔའ་བོ་ [Erick Tsiknopoulos]


(med) 1. Indian pokeweed (dpa' bo dkar po)
2. Felworts (dpa' bo ser po)

dpa' bo dkar ser dpa' rgod dug tshad sel / zhes par / rang byung rdo rjes / dpa' bo dkar ser dmar po gsum / dug tshad sel ba'i sman du bshad / ces gsungs / dpa' bo 'di la 'grel mdzad pa dag zhal mi 'chams pa dang / la la dag mang nas mi 'dus pa dang / la la dag nyung nas mi tshad pa sogs mang mod / rje zur mkhar mnyam nyid rdo rjes ril nag chen mo las rigs drug tu gsungs te / gang zhig / dpa' bo dkar po ser po dpa' rgod rnams zho re / su mi sman dmar ser gang rung zho do / glang chen chig thub zho do gsungs / 'di mang shos yin pa las / gzhan dag gsum nas lnga las mi mang zhing / kha cig du gsum rang yang so sor dbye ma btub par dkar ser la dbye ba cher med gsungs so / 'ga' zhig tu ming gi grangs su mang por dbye bas so / mdzes rgyan sman gyi pra khrid las / kha ba la rnam pa gnyis te / tig ta dang nim pa lta bu ni kha ba mtshan nyid pa min te / mngar tshas bsgyur ba'i kha ba'o / dpa' bo gsum dang / dpa' bo chen po dang / su mi gsum dang / sngo leb dang / skyi ba'i 'bru rnams dang / de lta bu ni kha ba mtshan nyid pa'o / zhes gsungs pas / kha bas kha yi dri sbyong yi ga ldog / gsungs bzhin 'di dag kha lugs mtshan nyid pa dang / tig ta sogs kha tshul mi 'dra ba thugs shin tu mad pa 'di yang zhar byung du shes dgos la / de ltar dpa' bo gsum gsungs / dpa' bo dkar ser dpa' bo rgod dang gsum / dpa' bo chen po gsungs pa glang chen chig thub dang / su mi gsum gsungs pa / dmar ser smug gsum ste / [296] bse sgrom smug po'i zhal gdams las / dpa' bo bdun gyis dug tshad sel / zhes gsungs pa bzhin su mi sman yang dpa' bo'i rigs so / zur mkhar ba dpa' bo drug las mi 'byung ba'i rgyu mtshan su mi dmar ser gnyis las ma gsungs pas so / rgyu mtshan yang ser smug gnyis khog gcig pas dbye ba ma mdzad pa'o // de dag la 'grel byed rnams kyi ngos bzung tshul dgag bzhag mang yang bzhag la / re re nas brjod par bya ba ni / dpa' bo dkar po zhes pa / rgya gar nag nas 'byung la / ming la ru se da zer / 'khrungs dpe sus kyang ma rnyed rung 'di ngos 'dzin mtshungs la / rtsa ba phug 'dra ba'i nang na khong spu sga skya 'dra ba yod pa ro shin tu kha ba yin / dpa' bo ser po ni / 'khrungs dper / dpa' bo ser po zhes bya ba / sa gzhi 'bol ba'i sa ru skye / lo ma sdong po ba spru 'dra / me tog ser po chung ba ste / rtsa ba khong stong kha dog ser / ro ni kha la bsil ba yin / rang gi nus pas dug rnams 'joms / zhes gsungs pa'i rtsa ba ser po shin tu kha ba yin no / dpa' bo rgod ni / ming nar ma nur ma yang zer / phyogs dpa' bo dkar po 'dral khong spu med cing glang chen chig thub lta bu'i rtsa ba che ba dang phyi'i shun dreg pa sogs mtshungs kyang de las skya la gsob pa yin / stod nas yong ba rdo ga po chung ba phreng ba ltar brgyus nas yong ba'o / dpa' po chen po'am glang chen chig thub ni / glang chen kha chu dang / dkar po chig thub kyang zer te / 'khrungs dper / glang chen chig thub ces bya ba / srib ri dag la sa skye ba yin / lo ma me tog chung ba ying / rtsa ba chen po glang chen gzugs / 'bras bu dmar nag gdugs phub 'dra / ro ni kha dang bska ba yin / rang gi nus pas dug nad dang / tshad rigs nad rnams thams cad sel / bsil sman rnams kyi rgyal por bshad / [297] ces pa rtsa ba shin tu che la mkhregs pa gri bzang bas thub pa tsam dangs shing 'od dang bcas rdo bcag pa lta bu / dkar la cung zad ser kha yod pa rgya yul ha li 'phis kyi la rgyab hu lu sis zhes par skye bas dar rtse mdo sogs tshong 'dus nas mgron pos dkar po chig thub ces nyo 'ong ba de'o / su mi … (Shel gong shel phreng, pdf p 295.1)
dpa' bo dkar po ni / ru se ta 'am bal pos ru kha tsha zer / rgya gar dang rgya nag nas 'byung ba ste / rtsa ba la phug 'dra ba'i nang na spu sga skya 'dra ba yod pa'i ro ni shin tu kha ba 'am sreg par byed pa zhig yin no / si tus / dkar la mkhregs pa yung ma gshag pa 'dra ba'i dpa' bo dkar po / zhes so // des dug tshad sel // (mDzes mtshar mig rgyan, print p 161)
dpa' bo ser po ni / 'bol ba'i sar skye ba lo ma dang sdong po ba spru 'dra la me tog ser chung gi rtsa ba ser po khong stong ro shin tu kha ba'o / brda sprod du / dpa' bo ser po skyer shun 'dra / zhes pa dang / si tus / mdog ser la phug khrig bcad byas pa 'dra ba'i dpa' ser zhes pa da lta ser yod pa de'o / lcang skya rol pa'i rdo rje'i ri bo rtse lnga'i gnas bshad du hwang chen zer ba la dpa' bo ser por byas pa'ang 'thad par sems / des dug tshad sel zhing khyad par rta drel nad la phan // (mDzes mtshar mig rgyan, print p 161)
dpa' bo rgod ni / bal pos dzu lang sa ki zer bal por mang po yod pa / phyogs dpa' bo dkar po 'dra la khong spu med cing glang chen chig thub lta bu'i rtsa ba chen po dang phyi'i shun dreg pa sogs mtshungs kyang de las skya la gsob pa yin no / stod nas rdog po chung a phreng ba ltar brgyus nas yong ba / su mi dkar po zer ba de'o / des dug tshad sel // (mDzes mtshar mig rgyan, print p 161)

Illustrations : Dawa 1999. 'Phrin Las 1987 (27_048) dpa' bo dkar po (27_049) dpa' bo ser po ( 34_039) dpa' bo dkar po (34_040) dpa' po ser po (27_050) dpa' rgod. 'Jam-dpal (print p 161) dpa' bo dkar po, dpa' bo ser po, rgya nag tu skye ba me tog sngon po la lcang skya rin po ches bshad, dpa' rgod

dpa' bo dkar po
Synonyms : la ru se da (Shel gong) ru se ta, ru kha tsha ('Jam-dpal)
1. Phytolacca acinosa Roxb. (Phytolaccaceae) Indian Pokeweed (Wangyal 2020)
dpa' bo ser po
1. Swertia verticillifolia T.N.Ho & S.W.Liu. (Gentianaceae) Felwort (Wangyal 2020)
2. Veratrilla baillonii Franch. (Gentianaceae) (Chi 2021). Synonyms : rgu drus (Wangchuk 2016)
3. Stephania rotunda Lour. (Menispermaceae) (Wangchuk 2011 Bhutan). Reported name dpo' ser po.
4. Tulipa gesneriana L. (Liliaceae) Garden tulip (Molvray 1988 H). Reported name dpa' bo ser po. Cited from northern sources.
A few other felworts are identified with the name ser po rgu drus, and a larger groupe with tig ta types.
dpa' bo rgod
Synonyms : nar ma nur ma (Shel gong) dzu lang sa ki, su mi dkar po ('Jam-dpal)
Not identified.
dpa' bo chen po
Synonyms : glang chen chig thub, glang chen kha chu, dkar po chig thub (Shel gong)
No identification is given for dpa' bo chen po, but the synonym dkar po chig thub is identified with Ginsengs, and glang chen chig thub is also synonym for rgu thub.

The Eye Ornament has separate notices for the different dpa' bo and su mi types, whereas the Shel gong treats all under one heading with a discussion about grouping them.
Johannes Schmidt (talk) 16:29, 28 March 2024 (EDT)