Difference between revisions of "Prajnaparamita in Eight Thousand Verses Tibetan Translation Chapter 10"

From Rangjung Yeshe Wiki - Dharma Dictionary
Jump to navigation Jump to search
(Tenth chapter)
 
Line 1: Line 1:
//shes rab kyi pha rol tu phyin ba brgyad stong pa/ bam po bcu
+
Absolute truth (Tib. don dam bden pa): the ultimate nature of the mind and the true status of all phenomena, the state beyond all conceptual constructs which can be known only by primordial wisdom and in a manner that transcends duality. The way things are from the point of view of realized beings. [MR]
pa/ de nas lha rnams kyi dbang po brgya byin 'di snyam du sems te/ shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di rigs kyi bu'am rigs kyi bu mo gang dag
 
gi rna lam du snang bar 'gyur ba yang sngon gyi rgyal ba la lhag
 
par bya ba byas par 'gyur ba dang sangs rgyas mang po la dge
 
ba'i rtsa ba bskrun pa dang / dge ba'i bshes
 
  
gnyen gyis yongs su zin par 'gyur ba yin na gang dag shes rab
+
Accomplishment - (1) dngos grub, Skt. siddhi. The fruit wished for and obtained through the practice of the instructions. Common accomplishments can be simply supernatural powers, but in this book the term accomplishment almost always refers to the supreme accomplishment, which is enlightenment. (2)  sgrub pa. In the context of the recitation of mantras. [MR]
kyi pha rol tu phyin pa 'di ltar zab pa 'di 'dzin par 'gyur
 
'chang bar 'gyur klog par 'gyur kun chub par byed par 'gyur rab
 
tu 'don par 'gyur ston par 'gyur nye bar ston par 'gyur lung
 
'bogs par 'gyur kha ton byed par
 
  
'gyur zhing bzung ba dang bcangs pa dang klags pa dang kun chub
+
Actions (las): actions resulting in the experience of happiness for others and are defined as positive or virtuous; actions which give rise to suffering for others and oneself are described as negative or non-virtuous. Every action, whether physical, mental or verbal is like a seed leading to a result that will be experienced in this life or in a future life. [MR]
pa dang rab tu ston pa dang / bstan pa dang nye bar bstan pa
 
dang lung 'bogs pa dang kha ton byas nas de bzhin nyid du slob
 
pa dang de bzhin nyid du sgrub pa dang de bzhin nyid du rnal
 
'byor du byed par 'gyur ba lta ci smos te/ de dag ni
 
  
dge ba'i rtsa ba ngan ngon tsam dang ldan par mi 'gyur te/ rigs
+
Afflictive mental factors, or negative emotions (Tib. nyon mongs, Skt : klesha) : all mental events born from ego-clinging, that disturb the mind and obscures it. The five principal afflictive mental factors, which are sometimes called "mental poisons", are attachment, hatred, ignorance, envy and pride. They are the main causes of both immediate and long term sufferings. [MR]
kyi bu dang rigs kyi bu mo de dag ni sangs rgyas mang po la
 
bsnyen bkur byas par 'gyur ro/ /gang dag da ltar yang shes rab
 
kyi pha rol tu phyin pa 'di nyan par 'gyur ? zhing mnyan nas
 
kyang 'dzin bar 'gyur 'chang bar 'gyur klog par
 
  
'gyur kun chub par byed par 'gyur rab tu 'don bar 'gyur/ ston
+
Aggregates, five, (Tib. spung po, Skt. skandha), lit. "heaps",  "aggregates", or "events". The five aggregates are the component elements of form, feeling, perception, conditioning factors and consciousness. They are the elements into which the person may be analyzed without residue. When they appear together, the illusion of 'self' is produced in the ignorant mind. [MR]
par 'gyur nye par ston par 'gyur lung 'bogs par 'gyur kha ton
 
byed par 'gyur de bzhin nyid du slob par 'gyur de bzhin nyid du
 
sgrub par 'gyur de bzhin nyid du rnal 'byor du byed par 'gyur
 
pa'i rigs kyi bu'am rigs kyi
 
  
@116b bu mo de dag gis ni sngon gyi de bzhin gshegs pa dgra bcom
+
Appearances (snang ba) : the world of outer phenomena. Although these phenomena seems to have a true reality, their ultimate nature is emptiness. The gradual transformation of our way to perceive and understand these phenomena correspond to the various levels of the path to enlightenment. [MR]
pa yang dag par rdzogs pa'i sangs rgyas rnams kyi thad nas kyang
 
shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di thos nas sangs rgyas bcom
 
ldan 'das rnams la shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di yongs su
 
zhus shing yongs su dris par byas pa
 
  
yin no/ /gang dag shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di ltar zab
+
Awareness, pure (rig pa): the non-dual ultimate nature of mind, which is totally free from delusion. [MR]
pa 'di bshad pa dang bstan pa dang nya bar bstan pa la 'gong bar
 
mi 'gyur kun tu zhum par mi 'gyur bag tsha bar mi 'gyur bag
 
'khums par mi 'gyur yid phyir phyogs par mi 'gyur bcom zhing
 
phyir phyogs par mi 'gyur mi dang nga?
 
  
kun tu mi skag kun tu skrag pa dang ldan par mi 'gyur ba'i rigs
+
Bardo : Tibetan word meaning "intermediary state". This term most often refers to the state between death and subsequent rebirth. In fact, human experience encompasses six types of bardo: the bardo of the present life, the bardo of meditation, the bardo of dream, the bardo of dying, the luminous bardo of ultimate reality and the bardo of becoming. The first three bardos unfold in the course of life. The second three refer to the death and rebirth process which terminates at conception at the beginning of the subsequent existence. [MR]
kyi bu dang rigs kyi bu mo de dag ni sangs rgyas mang po la dge
 
ba'i rtsa ba bskrun par rig par bya'o/ /de nas tshe dang ldan pa
 
sh'a ri'i bus lha rnams kyi dbang po brgya byin gyi 'di lta bu'i
 
sems kyi rtog pa sems kyis shes nas bcom
 
  
ldan 'das la 'di skad ces gsol to/ /bcom ldan 'das rigs kyi
+
Bodhichitta (byang chub kyi sems): lit. "the mind of enlightenment". On the relative level, it is the wish to attain Buddhahood for the sake of all beings, as well as the practice of the path of love, compassion, the six transcendent perfections, etc., necessary for achieving that goal. On the absolute level, it is the direct insight into the ultimate nature. [MR]
bu'am rigs kyi bu mo gang shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab
 
mo 'di nyid 'chad pa dang ston pa dang nye bar ston ba la/ mngon
 
par dad de rtog cing mos la sems dang bas byang chub tu sems
 
bskyed de shes rab
 
  
kyi pha rol tu phyin pa 'di 'dzin pa dang bchang ba dang klog pa
+
Bodhisattva (byang chub sems dpa'): One who through compassion strives to attain the full enlightenment buddhahood for the sake of all beings. [MR]
dang kun chub par bgyid pa dang rab tu 'don sa dang ston pa dang
 
nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton bgyid pa dang de
 
bzhin nyid du slob pa dang de bzhin nyid du sgrub pa dang de
 
bzhin nyid du rnal 'byor du bgyid bar 'gyur ba de ni
 
  
phyir mi ldog pa'i byang chub sems dpa' sems dpa' chen po ci lta
+
Buddha Nature (bde gshegs snying po): It is not an "entity" but the ultimate nature of mind, free from the veils of ignorance. Every sentient being is has the potential to actualize this Buddha Nature by attaining perfect knowledge of the nature of mind. It is in a way the "primordial goodness" of sentient beings. [MR]
ba de bzhin du gzung bar bgyi'o/ /de ci'i slad du zhe na/ bcom
 
ldan 'das shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di ni zab ste/ bcom
 
ldan 'das dge ba'i rtsa ba chung ba dang sangs rgyas bcom ldan
 
'das rnams
 
  
la mngon du mthos shing yongs su ma dris pa'i rang bzhin can du
+
Buddha (sangs rgyas): One who has eliminated the two veils - the veils of emotional obscurations and the cognitive obscuration, which is the dualistic conceptual thinking, which prevents omniscience - and who has developed the two wisdoms, the wisdom that know the ultimate nature ultimate nature of the mind and phenomena and the wisdom that knows the multiplicity of these phenomena. [MR]
gyur pa dang sngon spyad pa dang ma ldan ba rnams kyis ni 'di
 
ltar zab pa'i shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di la mos par mi
 
nus so/ /bcom ldan 'das yang gang dag 'di la mi mos shing ma
 
rtogs pas spong bar sems ba'i
 
  
@117a */ /rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo de dag gis ni sngon
+
Clinging, grasping, attachment (bdag 'dzin): its two main aspects are clinging to the true reality of the ego, and clinging to the reality of outer phenomena. [MR]
gyi mthar yang 'di ltar zab pa'i shes rab kyi pha rol tu phyin
 
pa 'di nyid bshad pa na spangs par gyur to/ /de ci'i slad du zhe
 
na/ bcom ldan 'das 'di ltar dge ba'i rtsa ba chung ba'i slad du
 
sngon gyi mthar spyad pas shes
 
  
rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di la ci ltar yang mos par
+
Compassion (snying rje): the wish to free all beings from suffering and the causes of suffering (negatives actions and ignorance). It is complementary with altruistic love (the wish that all beings may find happiness and the causes of happiness), with sympathetic joy (which rejoices of others qualities) and with equanimity which extends the three former attitudes to all beings, whether friends, strangers or enemies. [MR]
mi nus so/ /gang dag shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di
 
'chad pan spong bar 'gyur ba de dag kyang de bzhin du rig par
 
bgyi ste/ de dag gis sngon gyi mthar yang shes rab kyi pha rol
 
tu phyin pa zab mo 'di nyid bshad pa na
 
  
spangs pa lags te 'di ltar de dag gis shes rab kyi pha rol tu
+
Consciousness (rnam shes): Buddhism distinguishes various levels of consciousness: gross, subtle and extremely subtle. The first one correspond to the activity of the brain. The second one is what we intuitively call "consciousness", which is among other things the faculty of consciousness to know itself, investigate its own nature and exert free will. The third and most essential one is called the "fundamental luminosity of mind". [MR]
phyin pa zab mo 'di bshad pa la dad pa ma mchis bzod pa ma mchis
 
sred pa ma mchis 'dun pa ma mchis brtson 'grus ma mchis dang ba
 
ma mchis mos pa ma mchis so/ /de dag gis ni sdon gyi sangs rgyas
 
bcom ldan 'das rnams
 
  
dang sangs rgyas kyi nyan thos rnams la yongs su ma dris te
+
Dharma (chos): this Sanskrit term is the normal word used to indicate the Doctrine of the Buddha. The Dharma of transmission refers to the corpus of verbal teachings, whether oral or written. The Dharma of realization refers to the spiritual qualities resulting from practising these teachings. [MR]
yongs su dri ba ma bgyis so/ /de nas lha rnams kyi dbang po
 
brgya byin gyis tshe dang ldan pa sh'a ri'i bu la 'di skad ces
 
smras so/ /'phags pa sh'a ri'i bu shes rab kyi pha rol tu phyin
 
pa ni zab pa ste/ byang chub sems dpa'
 
  
sems dpa' chen po sngon ma spyad pa dag shes rab kyi pha rol tu
+
Duality, dualistic perception (gnyis 'dzin): The ordinary perception of unenlightened beings. The apprehension of phenomena in terms of subject (consciousness) and object (mental images and the outer world), and the belief in their true existence. [MR]
phyin pa zab mo 'di bshad pa la mos par mi 'gyur pa de la ngo
 
mtshar ci zhig yod/ de nas bcom ldan 'das la lha rnams kyi dbang
 
po brgya byin gyis 'di skad ces gsol to/ /bcom ldan 'das shes
 
rab kyi pha rol tu phyin pa la
 
  
phyag 'tshal lo/ /bcom ldan 'das gang shes rab kyi pha rol tu
+
Ego, "I" (bdag): Despite the fact that we are a ceaselessly transforming stream, interdependent with other beings and the whole world, we imagine that there exist in us an unchanging entity that characterizes us and that we must protect and please. A thorough analysis of this ego reveals that it is but a fictitious mental construct. [MR]
phyin pa la phyag 'tshal ba de ni thams cad mkhyen pa'i ye shes la
 
phyag 'tshal ba lags so/ /bcom ldan 'das kyis bka' stsal pa/
 
kO shi ka de de bzhin no de de bzhin te/ kO shi ka gang
 
shes rab kyi pha rol tu
 
  
phyin pa la phyag 'tshal ba de ni thams cad mkhyen pa'i ye shes
+
Emptiness (stong pa nyid): the ultimate nature of phenomena, namely their lack of inherent existence. The ultimate understanding of emptiness goes together with the spontaneous arising of boundless compassion for sentient beings. [MR]
la phyag 'tshal ba yin no/ /de ci'i phyir zhe na/ kO shi ka
 
sangs rgyas bcom ldan 'das rnams kyi thams cad mkhyen pa nyid ni
 
'di las skyes te/ kO shi ka thams cad mkhyen pa nyid kyi ye
 
shes las skyes pas kyang shes rab
 
  
@117b kyi pha rol tu phyin pa rab tu phye ba yin no/ /de ltar
+
Enlightenment (sangs rgyas): synonymous of Buddhahood. The ultimate accomplishment of spiritual training. Consummate inner wisdom united with infinite compassion. A perfect understanding of the nature of mind and of phenomena, that is their relative mode of existence (the way they appears) and their ultimate nature (the way they are). Such understanding is the fundamental antidote to ignorance and therefore to suffering. [MR]
shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di la spyad par bya/ de ltar
 
shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di la gnas par bya/ de ltar
 
shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di la rnal 'byor du bya'o/ /de
 
nas bcom ldan 'das la lha rnams
 
  
kyi dbang po brgya byin gyis 'di skad ces gsol to/ /bcom ldan
+
Existence, true, intrinsic, or reality (bden 'dzin): A property attributed to phenomena, suggesting that they could be independent objects, existing in themselves, and having properties that belong to them intrinsically. [MR]
'das ci ltar na byang chub sems dpa' sems dpa' chen po shes rab
 
kyi pha rol tu phyin pa la sbyod pa na shes rab kyi pha rol tu
 
phyin pa la gnas pa lags/ ci ltar shes rab kyi pha rol tu phyin
 
pa la spyod pa na shes rab
 
  
kyi pha rol tu phyin pa la rnal 'byor du bgyid/ de skad ces gsol
+
Habitual tendencies (bag chags): habitual patterns of thought, speech or action created by what one has done in past lives. AT: habits, inclinations, impregnations. [MR]
ba dang / bcom ldan 'das kyis lha rnams kyi dbang po brgya byin
 
la 'di skad ces bka' stsal to/ /kO shi ka legs so legs so/
 
/kO shi ka gang khyod de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang
 
dag par
 
  
rdzogs pa'i sangs rgyas la don 'di yongs su 'dri bar bya ba dang
+
Ignorance (ma rig pa): An erroneous way to conceive of beings and things, which consist in attributing to them an existence that is real, independent, solid, and intrinsic. [MR]
yongs su dri bar byed par sems pa ni yang khyod legs so/ /kO
 
shi ka khyod kyi sbobs pa 'di yang sangs rgyas kyi mthus skyes
 
pa yin no/ /kO shi ka byang chub sems dpa' sems dpa' chen po
 
shes rab kyi pha
 
  
rol tu phyin pa 'di la spyod pa na/ gzugs la mi gnas gzugs so
+
Illusion ('khrul pa): All ordinary perception deformed by ignorance. [MR]
zhes mi gnas te kO shi ka 'di ltar byang chub sems dpa' sems
 
dpa' chen po gzugs la mi gnas gzugs so zhes mi gnas pa de ltar
 
na kO shi ka byang chub sems dpa' sems dpa' chen po gzugs la
 
  
rnal 'byor du byed pa yin no/ /de bzhin du tshor ba dang 'du shes
+
Impermanence (mi rtag pa): It has two aspects: gross impermanence is pertains to visible change; subtle impermanence reflects the fact that nothing can remain identical to itself, even for the shortest conceivable moment. [MR]
dang 'du byed rnams dang rnam par shes pa la mi gnas rnam par
 
shes pa'o zhes mi gnas te/ kO shi ka 'di ltar byang chub sems
 
dpa' sems dpa' chen po rnam par shes pa la mi gnas rnam par shes
 
pa'o zhes mi
 
  
gnas pa de ltar na kO shi ka byang chub sems dpa' sems dpa'
+
Interdependence or "dependent origination" (rten cing 'brel bar 'byung ba): a fundamental element of Buddhist teaching according to which phenomena are understood not as discretely existent entities, but as the coincidence of interdependent conditions. [MR]
chen po rnam par shes pa la rnal 'byor du byed pa yin no/ /kO
 
shi ka gzugs so zhes mi sbyor te/ kO shi ka 'di ltar gzugs so
 
zhes mi sbyor ba de ltar na gzugs so zhes mi gnas pa yin no/
 
/kO shi ka de bzhin
 
  
@118a */ /du tshor ba dang 'du shas dang 'du byed rnams dang rnam
+
Kalpa (bskal pa): A great kalpa, which corresponds to a cycle of formation and destruction of a universe, is divided into eighty intermediate kalpas. An intermediate kalpa is composed of one small kalpa during which the span of life, etc., increases and one small kalpa during which it decreases. [MR]
par shes pa'o zhes mi sbyor te/ kO shi ka 'di ltar rnam par
 
shes pa'o zhes mi sbyor ba de ltar na rnam par shes pa'o zhes mi
 
gnas pa yin te/ shes rab kyi pha rol tu phyin pa la de ltar gnas
 
shing de ltar rnal
 
  
'byor du byed par 'gyur ro/ /de nas bcom ldan 'das la tshe dang
+
Karma (las): A Sanskrit word meaning "action", which refer to the law of cause an effect related to our thoughts, words and behavior. According to the Buddha's teachings, beings' destinies, joys, sufferings, and perceptions of the universe are due neither to chance nor to the will of some all-powerful entity. They are the result of previous actions. In the same way, beings' future are determined by the positive or negative quality of their current actions. Distinction is made between collective karma, which defines our general perception of the world, and individual karma, which determines our personal experiences. [MR]
ldan pa sh'a ri'i bus 'di skad ces gsol to/ /bcom ldan 'das shes
 
rab kyi pha rol tu phyin pa ni zab pa'o/ /bcom ldan 'das shes
 
rab kyi pha rol tu phyin pa ni gting dpag dka' ba'o/ /bcom ldan
 
  
'das shes rab kyi pha rol tu phyin pa ni gzung bar dka' ba'o/
+
Lama (Tib. bla ma, Skt. guru): (1) spiritual teacher, explained as the contraction of bla na med pa, "nothing superior", (2) often used loosely for Buddhist monks or yogis in general. [MR]
/bcom ldan 'das shes rab kyi pha rol tu phyin pa ni tshad ma
 
mchis pa'o/ /bcom ldan 'das kyis bka' stsal pa/ sh'a ri'i bu de
 
de bzhin no de de bzhin te sh'a ri'i bu gzugs zab po snyam du mi
 
gnas te/ sh'a ri'i
 
  
bu 'di ltar gzugs zab bo snyam du mi gnas pa de ltar na gzugs la
+
Liberation (thar pa): to be free from suffering and the cycle of existences. This is not yet the attainment of full Buddhahood. [MR]
rnal 'byor du byed pa yin no/ /de bzhin du tshor ba dang 'du shes
 
dang 'du byed rnams dang / sh'a ri'i bu rnam par shes pa zab bo
 
snyam du mi gnas te/ sh'a ri'i bu 'di ltar rnam par shes pa zab
 
bo snyam du mi
 
  
gnas pa de ltar na rnam par shes pa la rnal 'byor du byed pa yin
+
Lower realms (ngan song): the hells, the realms of pretas (tortured spirits) and of animals. [MR]
no/ /sh'a ri'i bu gzugs zab po snyam du rnal 'byor du mi byed
 
de/ sh'a ri'i bu 'di ltar gzugs zab bo snyam du rnal 'byor du mi
 
byed pa de ltar na gzugs zab po snyam du mi gnas pa yin no/ /de
 
bzhin du tshor ba dang 'du
 
  
shes dang 'du byed rnams dang / sh'a ri'i bu rnam par shes pa
+
Meditation (sgom): A process of familiarization with a new perception of phenomena. Distinction is made between analytical meditation and contemplative meditation. The object of the former could be a point to be studied (for instance the notion of impermanence) or else a quality that we wish to develop (such as love and compassion). The latter allows us to recognize the ultimate nature of the mind and to remain within the realization of this nature, which lies beyond conceptual thought. [MR]
zab bo snyam du rnal 'byor du mi byed de/ sh'a ri'i bu 'di ltar
 
rnam par shes pa zab bo snyam du rnal 'byor du mi byed pa de
 
ltar na rnam par shes pa zab po snyam du mi gnas pa yin no/ /de
 
skad ces bka' stsal pa dang / bcom ldan
 
  
'das la tshe dang ldan pa sh'a ri'i bus 'di skad ces gsol to/
+
Merit (Tib. bsod nams, Skt. punya): good karma, the energy generated by positive actions of body, speech and mind. [MR]
bcom ldan 'das shes rab kyi pha rol tu phyin pa ni zab ste/
 
byang chub sems dpa' sems dpa' chen po phyir mi ldog par lung
 
bstan pa rnams kyi mdun du bshad par bgyi ba lags so/ /de ci'i
 
slad du zhe na/
 
  
@118b bcom ldan 'das de ni nem nur mi bgyid the tshom 'tshal bar
+
Middle Way (Tib. dbu ma, Skt. madhyamika) : Buddhism' move elevated form of philosophy, so called because it avoids the two extremes of nihilism and of belief in the reality of phenomena (eternalism or materialism) [MR]
mi 'gyur rmongs par mi 'gyur rtsod par mi 'gyur ro/ /de nas tshe
 
dang ldan pa sh'a ri'i bu la lha rnams kyi dbang po brgya byin
 
gyis 'di skad ces smras so/ /'phags pha sh'a ri'i bu yang gal te
 
byang chub sems dpa' sems dpa' chen
 
  
po lung ma bstan pa'i mdun du shes rab kyi pha rol tu phyin pa
+
Mind (sems), see also consciousness: In Buddhist term, the ordinary condition of the mind is characterized by ignorance and delusion. A succession of conscious instants gives it an appearance of continuity. In absolute terms, the mind has three aspects: emptiness, clarity (ability to know all things) and spontaneous compassion. [MR]
'di bshad na nyes bcir 'gyur/ de skad ces smras pa dang / tshe
 
dang ldan pa sh'a ri'i bus lha rnams kyi dbang po brgya byin la
 
'di skad ces smras so/ /kO shi ka byang chub sems dpa' sems
 
dpa' chen po lung ma bstan pa
 
  
gang shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di lta ba dang
+
Nirvana (myang 'das): "Beyond suffering," expresses several levels of enlightenment, depending on whether our viewpoints is from the Basic Vehicle or the Great Vehicle. [MR]
phyag bya ba dang bsnyen bkur bya ba dang mnyan pa thob par gyur
 
la/ thos nas kyang dang nga bar mi 'gyur kun tu skrag par mi
 
'gyur kun tu skrag pa dang ldan par mi 'gyur ba'i byang chub
 
sems dpa' sems dpa' chen po de ni kO shi ka
 
  
rgyang ring po nas 'ongs par rig par bya ste/ yun ring po nas
+
Obscurations (Tib. sgrib pa, Skt. avarana): factors which veil one's Buddha-nature. [MR]
thig pa la yang dag par zhugs pa dge ba'i rtsa ba yongs su smin
 
pa yin par rig par bya'o/ /'di ni da ring po mi thogs par bla na
 
med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub tu lung bstan pa thob
 
par 'gyur te/ de ni lung
 
  
bstan pa la bsnyen pa yin par rig par bya'o/ /byang chub sems
+
Path (lam): The spiritual training that allows one to free oneself from the cycle of existence (samsara), then reach the state of Buddhahood. [MR]
dpa' sems dpa' chen po de ni de bzhin gshegs pa dgra bcom pa
 
yang dag par rdzogs pa'i sangs rgyas gcig gam gnyis sam gsum las
 
mi 'da' ste/ de nas bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang
 
chub tu
 
  
lung bstan pa thob par 'gyur ro/ /'on kyang de bzhin gshegs pa
+
Phenomena (snang ba): what appears to the mind, through sensory perceptions and mental events. [MR]
dgra bcom pa yang dag par rdzogs ba'i sangs rgyas de rnams mnyes
 
par byed par 'gyur te/ mnyes par byas nas kyang thugs byung bar
 
byed par mi 'gyur ro/ /de bzhin gshegs pa mthong pa yang lung
 
bstan bas
 
  
'bras bu yod par byad par 'gyur ro/ /de bzhin gshegs pa mthong
+
Rebirth, reincarnation (skyes): The successive states that are experienced by the flow of consciousness, and which are punctuated by death, bardo, and birth. [MR]
ba de las kyang bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang
 
chub tu lung bstan pa thob par 'gyur ro/ /ji srid du bla na med
 
pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub tu lung bstan pa thob par
 
gyur pa de srid du de bzhin
 
  
@119a */ /gshegs pa blta ba dang phyag bya ba dang bsnyen bkur
+
Refuge: (1) skyabs yul, the object in which one takes refuge, (2) skyabs'gro, the practice of taking refuge. [MR]
bya ba dang rim gro bya ba nas bla na med pa yang dag par rdzogs
 
pa'i byang chub tu mngon par rdzogs par sangs rgyas pa'i bar
 
gyis 'bras bu yod par byed bar 'gyur ro/ /de nas bcom ldan 'das
 
la tshe dang ldan ba sh'a
 
  
ri'i bus 'di skad ces gsol to/ /bcom ldan 'das byang chub sems
+
Relative truth (kun rdzob bden pa): lit. "all-concealing truth". This refers to phenomena in the ordinary sense, which, on the level of ordinary experience, are perceived as real and separate from the mind and which thus conceal their true nature. [MR]
dpa' sems dpa' chen po gang shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab
 
mo 'di blta ba dang phyag bya ba dang bsnyen bkur bya ba dang
 
mnyan pa thob par gyur pa'i byang chub sems dpa' sems dpa' chen
 
po de ni/
 
  
bcom ldan 'das rgyang ring po nas mchis ba lags te yun ring po
+
Samsara ('khor ba): the wheel or round of existence; the state of being unenlightened in which the mind, enslaved by the three poisons of desire, anger and ignorance, evolves uncontrolled from one state to another, passing through an endless stream of psycho-physical experiences all of which are characterized by suffering. It is only when one has realized the empty nature of phenomena et dispelled all mental obscurations that one can free oneself from samsara. [MR]
nas theg pa la yang dag par zhugs pa dge ba'i rtsa ba yongs su
 
smin pa lags par 'tshal bar bgyi na/ gang 'di thos nas kyang
 
'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa dang kun chub par byed pa
 
dang / rab tu 'don pa
 
  
dang ston pa dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha
+
Suffering (sdug bsngal): The first the "Four Noble Truths," which are (1) the truth of suffering, which must be seen as beings omnipresent in samsara, (2) the truth of the origin of suffering - the negative emotions that we must eliminate, (3) the truth of the path (spiritual training) that we must take in order to reach liberation, and (4) the truth of the cessation of suffering, the fruit of training or the state of Buddhahood. [MR]
ton byed bar 'gyur ba rnams lta smos kyang ci 'tshal/ de nas bcom
 
ldan 'das kyis tshe dang ldan ba sh'a ri'i bu la 'di skad ces
 
bka' stsal to/ /sh'a ri'i bu de de bzhin no de de bzhin te sh'a
 
ri'i bu byang chub sems dpa' sems
 
  
dpa' chen po gang shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di
+
Sutra (mdo): the words of Buddha Shakyamuni, which were transcribed by his disciples. [MR]
blta ba dang phyag bya pa dang bsnyen bkur bya ba dang mnyan ba
 
thob par gyur pa'i byang chub sems dpa' sems dpa' chen po de ni
 
sh'a ri'i bu rgyang ring po nas 'ongs pa yin te/ yun ring po nas
 
theg pa la yang dag par zhugs pa dge
 
  
ba'i rtsa ba yongs su smin pa yin par rig par bya na/ gang 'di
+
Thoughts, discursive (rnam par thog pa): A ordinary linking together of thoughts conditioned by ignorance and relative reality. [MR]
thos nas kyang 'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa dang kun
 
chub par byed pa dang rab tu 'don pa dang ston pa dang nye bar
 
ston pa dang lung 'phogs pa dang kha ton byed par 'gyur blta
 
smos kyang ci dgos/ de nas bcom
 
  
ldan 'das la tshe dang ldan pa sh'a ri'i bus 'di skad ces gsol
+
Three Jewels (Tib. dkon mchog gsum, Skt. triratna): the Buddha, the Dharma and the Sangha. [MR]
to/ /bcom ldan 'das dper gsol bar bdag spobs so bde bar gshegs
 
pa bdag spobs so/ /bcom ldan 'das 'di lta ste dper na/ rigs kyi
 
bu'am rigs kyi bu mo byang chub sems dpa'i theg
 
  
@119b ba can gang zhig gi rmi lam du yang byang chub kyi snying
+
Three poisons (dug gsum): the three negative emotions of bewilderment, attachment and aversion. [MR]
po la 'dug pa rmi na/ bcom ldan 'das byang chub sems dpa' sems
 
dpa' chen po de ni mngon par rdzogs bar byang chub bar bgyi ba'i
 
slad du bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub tu
 
bsnyen pa lags so/ /bcom
 
  
ldan 'das de bzhin du rigs kyi bu'am rigs kyi bu mo gang shes
+
View, meditation and action (lta, sgom, spyod pa): The vision of emptiness must be integrated into our mind via meditation, which must in turn be expressed in altruistic actions, and ultimate enlightened activities. [MR]
rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di blta ba dang / phyag bgyi
 
ba dang bsnyen bkur bgyi ba dang mnyan pa thob par gyur na/ bcom
 
ldan 'das byang chub sems dpa'i theg pa pa'i gang zag de ni
 
rgyang ring po nas mchis pa lags te/
 
  
yun ring po nas theg pa la yang dag par zhugs pa dge ba'i rtsa
+
Wisdom (shes rab, ye shes): 1) the ability to discern correctly, the understanding of emptiness and 2) the primordial and non-dual knowing aspect of the nature of the mind. [MR]
ba yongs su smin pa lags na/ thos nas kyang gzung ba dang bcang
 
ba dang klag pa dang kun chub par bgyi ba dang rab tu 'don pa
 
dang ston pa dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha
 
ton du bgyid pa lta smos kyang ci 'tshal te/
 
  
byang chub sems dpa'i theg pa pa'i gang zag de ni lung bstan pa
 
dang bsnyen pa lags shing/ byang chub sems dpa' sems dpa' chen
 
po de ni sangs rgyas bcom ldan 'das kyis bla na med pa yang dag
 
par rdzogs pa'i byang chub tu mngon par rdzogs par byang chub
 
par bgyid pa'i slad du lung bstan
 
  
par 'gyur par rig par bgyi'o/ /gang shes rab kyi pha rol tu
 
phyin pa zab mo 'di than mnyan pa yang rnyed par 'gyur ba'i
 
byang chub sems dpa' sems dpa' chen po de ni yun ring po nas
 
theg pa la yang dag par zhugs pa dge ba'i rtsa ba yongs su smin
 
pa lags par rig par bgyi na/ bcom
 
  
ldan 'das rigs kyi bu'am rigs kyi bu mo gang shes rab kyi pha
+
[[Category:Glossary]]
rol tu phyin pa zab mo 'di 'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa
 
dang kun chub par bgyid pa dang rab tu 'don pa dang nye bar ston
 
pa dang lung 'bogs pa dang kha ton du bgyid par 'gyur ba lta
 
smos kyang ci 'tshal/ de ci'i slad du
 
 
 
zhe na/ bcom ldan 'das sems can chos kyis phongs par 'gyur ba
 
dang mthun pa'i las bsags pa dang phal cher ma bral ba de dag gi
 
sems phal cher ni shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di la
 
mi mthun par 'gyur zhing sems ldog par 'gyur ro/ /sems can dge
 
ba'i rtsa ba ma
 
 
 
@120a */ /bsags pa ni phal cher yang dag pa'i mtha' 'di la rab
 
tu mi 'jug cing rab tu dad par mi 'gyur te/ gang dag yang dag
 
pa'i mtha' 'di la rab tu 'jug cing rab tu dad par 'gyur ba'i
 
rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo de dag ni dge ba'i rtsa ba bsags
 
pa lags te
 
 
 
bcom ldan 'das de dag ni dge ba'i rtsa ba shin tu bsags par rig
 
par bgyi'o/ /bcom ldan 'das 'di lta ste dper na skyes bu zhig
 
'bog dgon pa dpag tshad brgya pa'am dpag tshad nyis brgya pa'am
 
dpag tshad sum brgya pa 'am dpag tshad bzhi brgya pa'am dpag tshad
 
lnga brgya
 
 
 
pa'am dpag tshad brgya phrag bcu pa'i 'brog dgon pa nas byung ste
 
des byung ba dang mtshan ma gang gis grong ngam grong khyar ram
 
grong rdal mchis par mngon pa'i mtshan ma sngar gda' ba ba lang
 
rdzi 'am phyags rdzi'am mtshams sam kun dga' ra ba phun sum tshogs
 
pa'am tshal phun sum tshogs
 
 
 
pa'am de ma lags pa'i mtshan ma gzhan dag kyang rung ste/ des
 
sngar mtshan ma de dag mthong ba dang / 'di snyam du 'di ltar
 
sngar gyi mtshan ma 'di dag snang bas/ de ltar grong ngam grong
 
khyer ram grong rdal du nye bar gyur to snyam nas de ni dbugs
 
phyin pa rnyed pa lags te/ del
 
 
 
slan chad chom po yid la bgyid ba ma mchis ba lags so/ /bcom
 
ldan 'das de bzhin du byang chub sems dpa' sems dpa' chen po
 
gang zhig shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di la nye bar
 
gnas na bcom ldan 'das byang chub sems dpa' sems dpa' chen po
 
'di ni bla na med pa
 
 
 
yang dag par rdzogs pa'i byang chub tu bsnyen pa lags te/ byang
 
chub sems dpa' sems dpa' chen po 'di ni ring bo mi thogs par bla
 
na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub tu lung bstan pa
 
thob par rig bar bgyi'o/ /de yang nyan thos kyi s'am rang sangs
 
rgyas kyi sa la ska
 
 
 
par mi 'gyur 'jigs par mi 'gyur ro/ /de ci'i slad du zhe na/ 'di
 
ltar des sngar gyi mtshan ma 'di dag mthong ste/ 'di lta ste shes
 
rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di blta ba dang phyag bgyi
 
ba dang bsnyen bkur bgyi ba dang mnyan pa thob pa'i slad du'o/
 
/de skad ces gsol pa dang /
 
 
 
@120b bcom ldan 'das kyis tshe dang ldan ba sh'a ri'i bu la 'di
 
skad ces bka' stsal to/ /sh'a ri'i bu de de bzhin no de de bzhin
 
te/ sh'a ri'i bu ci ltar 'di sangs rgyas kyi mthus smra ba dang
 
smra bar 'gyur ba de bzhin du yang gnas 'di la khyod spobs par
 
gyis shig /de skad ces bka'
 
 
 
stsal pa dang / bcom ldan 'das la tshe dang ldan pa sh'a ri'i bus
 
'di skad ces gsol to/ /bcom ldan 'das 'di lta ste dper na 'di na
 
skyes bu la la zhig rgya mtsho chen po lta 'tshal bar gyur te/ de
 
rgya mtsho chen po ltar mchis pa dang ci lta ci ltar de rgya mtsho
 
chen po lta bar
 
 
 
mchis pa de lta de ltar gal te des sdong po 'am sdong po'i mtshan
 
ma'am ri 'am ri'i mtshan ma mthong na des 'di snyam du 'di nas
 
rgya mtsho chen po ni da dung ring ngo snyam du 'tshal bar bgyi'o/
 
/gal te phyis sdong po'am sngod po'i mtshan ma 'am ri 'am ri'i
 
mtshan ma ma mthong na des 'di snyam du 'di
 
 
 
nas ni rgya mtsho chen po dang nye'o snyam du 'tshal bar bgyi'o/
 
/de ci'i slad du zhe na/ rgya mtsho chen po ni rim gyis dma' ba
 
lags pas/ rgya mtsho chen po'i nang na sdong po'am sdong po'i
 
mtshan ma'am ri'am ri'i mtshan ma gang yang ma mchis te/ 'di ltar
 
yang rgya mtsho chen po de mig
 
 
 
gis mngon sum du ma mthong ba de lta na yang rgya mtsho chen po
 
ni bdag gis bsnyen te 'di phan chad rgya mtsho chen po mi ring
 
ngo snyam mo/ /bcom ldan 'das de bzhin du byang chub sems dpa'
 
sems dpa' chen pos shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di
 
nyan pa na 'di snyam du rig par bgyi ste/
 
 
 
'di ltar yang de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par
 
rdzogs pa'i sangs rgyas de dag gis bdag mngon sum du ni lung ma
 
bstan spa de lta na yang 'di ltar bla na med pa yang dag par
 
rdzogs pa'i byang chub tu bdag lung ston pa dang bsnyen par rig
 
par bgyi'o/ /de ci'i slad du zhe na/ de
 
 
 
ni 'di ltar shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di blta ba
 
dang phyag bgyi ba dang bsnyen bkur bgyi ba dang mnyan pa thob
 
pa'i slad du'o/ /bcom ldan 'das 'di lta ste dper na dpyid ka'i
 
dus nye bar gnas pan shing sna tshogs kyi yal ga'i lo ma rnying
 
pa rnams lhags pa las lo ma
 
 
 
@121a */ /sna tshogs byung ste/ lo ma rnams byung ba dang 'dzam
 
bu'i gling gi mi rnams nags tshal dag la sngar gyi mtshan ma de dag
 
mthong nas/ de ni me tog dang 'bras bu rnams ring po mi thogs par
 
'byung ngo snyam nas yid dga' bar 'gyur ro/ /de ci'i slad du zhe
 
na/
 
 
 
de ni 'di ltar sdong po las mtshan ma 'di lta bu dag sngar gda'
 
ba'i slad du'o/ /bcom ldan 'das de bzhin du gang gi tshe byang
 
chub sems dpa' sems dpa' chen pos shes rab kyi pha rol tu phyin
 
pa zab mo 'di blta ba dang phyag bgyi ba dang bsnyen bkur bgyi ba
 
dang mnyan brnyed pa'i slad du nye bar
 
 
 
gnas na byang chub sems dpa' sems dpa' chen po de ni shes rab kyi
 
pha rol tu phyin pa zab mo 'di la dge ba'i rtsa ba yongs su snin
 
pa lags par rig par bgyi ste/ shes rab kyi pha rol tu phyin pa
 
zab mo 'di ni de la sngon gyi dge ba'i rtsa ba de nyid kyis nye
 
bar bstabs pa lags so/ /
 
 
 
de la gang sngon sangs rgyas mthong pa'i lha de dag ni 'di snyam
 
du sems te/ sngon gyi byang chub sems dpa' sems dpa' chen po de
 
dag la yang bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub tu
 
lung bstan pa'i mtshan ma sngar byung ba yin pas/ byang chub sems
 
dpa' sems dpa' chen
 
 
 
po 'di ni bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub tu
 
ring po mi thogs par lung bstan pa thob par 'gyur ro snyam nas
 
rab tu dga' bar 'gyur zhing rangs te yid mgu ba skye bar 'gyur
 
ro/ /bcom ldan 'das 'di lta ste dper na bud med sprum ma mang la
 
lci bar gyur pa de gang gi tshe lus bskyod na
 
 
 
cher snyom par 'gyur te de 'chag pa la dad cher mi 'gyur kha zas
 
chung du 'tshal bar 'gyur rmugs pa dang gnyid chung bar 'gyur smra
 
ba nyung bar 'gyur stobs chung bar 'gyur sdug bsngal mang bar
 
'gyur smre bzhin du mang du gnas bar 'gyur 'grogs pa la dad che
 
bar mi 'gyur sngon gyi tshul bzhin ma
 
 
 
lags pa yid la bgyid pa bsten cing nges par bsten la bsgom la te
 
mang du byas pas 'di lta bu'i tshor ba lus kyis myong ngo snyam pa
 
de'i tshe bcom ldan 'das ci ltar sngar gyi mtshan ma 'di dag mthong
 
ba de ltar bud med 'di ni ring po mi thogs par bu 'byung bar
 
'tshal bar bgyi'o/ /bcom ldan 'das
 
 
 
@121b de bzhin du byang chub sems dpa' sems dpa' chen po dge ba'i
 
rtsa ba yongs su smin pa de/ gang gi tshe shes rab kyi pha rol tu
 
phyin pa zab mo 'di blta pa dang phyag bgyi ba dang bsnyen bkur
 
bgyi ba dang mnyan pa'i slad du nye bar gnas la/ nyan pa na de la
 
dga' zhing shes rab kyi pha
 
 
 
rol tu phyin pa la don du gnyer ba'i sems bskyed pa de'i tshe/
 
bcom ldan 'das byang chub sems dpa' sems dpa' chen po 'di ni bla
 
na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub tu ring po mi thog
 
ga par lung bstan pa thob par 'gyur bar 'tshal bar bgyi'o/ /de
 
skad ces gsol
 
 
 
ba dang / bcom ldan 'das kyis tshe dang ldan pa sha' ri'i bu la
 
'di skad ces bka' stsal te/ /sha' ri'i bu legs so legs so/ /sha'
 
ri'i bu 'di yang sangs rgyas kyi mthus khyod spobs par gyur to/
 
/de nas bcom ldan 'das la tshe dang ldan pa rab 'byor kyis 'di
 
skad ces gsol
 
 
 
to/ /bcom ldan 'das de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par
 
rdzogs pa'i sangs rgyas kyis byang chub sems dpa' sems dpa' chen
 
po 'di dag 'di ltar legs par yongs su gzung ba dang legs par
 
sbyangs pa dang legs par yongs su gtad pa'i par 'di ni ngo mtshar
 
 
 
to/ /bcom ldan 'das kyis bka' stsal pa/ rab 'byor 'di ltar byang
 
chub sems dpa' sems dpa' chen po de dag ni skye bo mang po la
 
phan ba dang skye ba mang po la bde ba dang 'jig rten la snying
 
brtsi ba dang skye bo phal po che'i don dang phan pa dang bde
 
ba'i phyir zhugs pa ste/ lha dang
 
 
 
mi rnams la snying brtse ba can snyeng brtse ba'i phyir/ bla na
 
med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub mngon par rdzogs pa'i
 
'tshang rgya bar 'dod pa/ bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i
 
byang chub tu mngon par rdzogs par sangs rgyas nas bla na med
 
pa'i chos ston par 'dod pa'o/ /
 
 
 
rab 'byor gyis gsol pa/ bcom ldan 'das byang chub sems dpa' sems
 
dpa' chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di la spyod pa na
 
ci ltar shes rab kyi pha rol tu phyin ba sgom pa yongs su rdzogs
 
par 'gyur/ bcom ldan 'das kyis bka' stsal pa/ rab 'byor gal
 
 
 
@122a */ /te byang chub sems dpa' sems dpa' chen po shes rab kyi
 
pha rol tu phyin pa la spyod pas/ gzugs kyi 'phel ba yang dag par
 
rjes su mi mthong na shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod
 
do/ /de bzhin du tshor ba'i ma yin 'du shes kyi ma yin 'du byed
 
rnams kyi ma
 
 
 
yin rnam par shes pa'i 'phel ba yang dag par rjes su mi mthong na
 
shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod do/ /gzugs kyi 'grib pa
 
yang dag par rjes su mi mthong na shes rab kyi pha rol tu phyin
 
pa la spyod de/ de bzhin du tshor ba'i ma yin 'du shes kyi ma yin
 
'du byed rnams kyi
 
 
 
ma yin/ rnam par shes pa'i 'grib pa yang dag par rjes su mi
 
mthong na shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod do/ /chos
 
yang dag par rjes su mi mthong na shes rab kyi pha rol tu phyin
 
pa la spyod do/ /chos ma yin pa yang dag par rjes su mi mthong na
 
shes rab kyi pha rol tu
 
 
 
phyin pa la spyod do/ /de ltar na 'di'i shes rab kyi pha rol tu
 
phyin pa sgom pa yongs su rdzogs par 'gyur ro/ /rab 'byor gyis
 
gsol pa/ bcom ldan 'das bstan pa 'di ni bsam gyis mi khab bo/
 
/bcom ldan 'das kyis bka' stsal pa/ rab 'gyor gzugs
 
 
 
bsam gyis mi khyab ste/ de bzhin du tshor ba dang 'du shes dang 'du
 
byed rnams dang rab 'byor rnam par shes pa bsam gyis mi khyab bo/
 
/rab 'byor gzugs bsam gyis mi khyab ces bya bar yang mi shes na
 
shes
 
rab kyi phar rol tu phyin pa la spyod do/ /de bzhin du tshor ba dang
 
 
 
'du shes dang 'du byed rnams dang / rab 'byor rnam par shes ba
 
bsam gyis mi khyab ces bya bar yang mi shes na shes rab kyi pha
 
rol tu phyin pa la spyod do/ /de nas bcom ldan 'das la tshe dang
 
ldan pa sha' ri 'i bus 'di skad ces gsol to/ /bcom ldan 'das
 
shes rab kyi pha
 
 
 
rol tu phyin pa de ltar zab pa 'di la su zhig mos par 'gyur/
 
bcom ldan 'das kyis bka' stsal pa/ sha' ri'i bu byang chub sems
 
dpa' sems dpa' chen po gang shes rab kyi pa rol tu phyin pa la
 
spyad par gyur ba de shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di la mos
 
par 'gyur ro//
 
 
 
@122b tshe dang ldan pa sha' ri'i bus gsol ba/ bcom ldan 'das ci
 
ltar na byang chub sems dpa' sems dpa' chen po spyad par gyur pa
 
lags/ bcom ldan 'das ci ltar na spyad par gyur ba zhes bgyi ba'i
 
ming 'thob par 'gyur/ bcom ldan 'das kyis bka' stsal ba/
 
 
 
sha' ri'i bu 'di la byang chub sems dpa' sems dpa' chen po stobs
 
rnams la mi rtog pa'i 'jigs pa rnams la mi rtogs sangs rgyas kyi
 
chos rnams la mi rtog thams cad mkhyen pa nyid la yang mi rtog
 
go /de ci'i phyir zhe na/ sha' ri'i bu stobs rnams bsam gyis mi
 
khyab mi
 
 
 
'jigs pa rnams kyang bsam gyis mi khyab sangs rgyas kyi chos
 
rnams kyang bsam gyis mi khyab thams cad mkhyen pa nyid kyang
 
bsam gyis mi khyab chos thams cad kyang bsam gyis mi khyab ste/
 
sha' ri'i bu de ltar spyad par gyur pa'i byang chub sems dpa'
 
sems dpa' chen po gnga la
 
 
 
yang mi spyod na shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod de/
 
de ltar sbyad par gyur pa zhes bya zhing spyad par gyur ba zhes
 
bya ba'i ming 'thob bo/ /de nas bcom ldan 'das la tshe dang ldan
 
par rab 'byor gyis 'di skad ces gsol to/ /bcom ldan 'das shes
 
rab kyi pha rol tu phyin pa
 
 
 
zab bo/ /bcom ldan 'das shes rab kyi pha rol tu phyin pa ni rin
 
po che'i phung po'o/ /bcom ldan 'das nam mkha' dag pa'i slad du
 
shes rab kyi pha rol tu phyin pa ni dag pa'i phung po'o/ /bcom
 
ldan 'das rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo gang dag shes rab kyi
 
pha rol tu
 
 
 
phyin pa 'di 'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa dang kun chub
 
par bgyid pa dang rab tu 'don pa dang ston pa dang nye bar ston
 
par dang lung 'bogs pa dang kha ton bgyid pa dang yi ger 'dri ba
 
la bar chad bgyid pa mang po 'byung ba 'di ni ngo mtshar to/ /de
 
skad ces gsol pa dang /
 
 
 
bcom ldan d'as kyis tshe dang ldan pa rab 'byor la 'di skad ces
 
bka' stsal to/ /rab 'byor de de bzhin no de de bzhin te/ rab
 
'byor rigs kyi bu 'am rigs kyi bu mo gang dag shes rab kyi pha
 
rol tu phyin pa 'di 'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa dang
 
kun chub par byed pa dang rab tu
 
 
 
@123a */ /'don pa dang ston pa dang nye bar ston pa dang lung
 
'bogs pa dang kha ton byed pa dang yi ge 'dri ba la bar chad byed
 
pa mang du 'byung ngo/ /de ci'i phyir zhen/ rab 'byor de ni 'di
 
ltar rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo dag shes rab kyi pha rol tu
 
phyin pa 'di 'dzin pa dang 'chang ba dang
 
 
 
klog pa dang kun chub par byad pa dang rab tu 'don pa dang ston
 
pa dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton byed pa
 
dang yi ger 'drib dag la bdud sdig can dag bar chad bya bar
 
brtson par byed do/ /der myur du bri ste gal te zla ba 'am zla
 
ba gnyis sam zla ba gsum gyis 'dri na yang bri bar
 
 
 
bya ba yin no/ /gal te lo gcig gis sam de phan chad 'dri bar
 
'gyur na de lta na yang rab 'byor rigs kyi bu 'am rigs kyi bu mo
 
de dag gis shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di bri bar bya'o/
 
/de ci'i phyir zhe na/ rab 'byor de ni 'di ltar yin te rin po
 
che chen po gang yin pa de la ni bar chad
 
 
 
byed pa mang du 'byung ngo/ /de skad ces bka' stsal pa dang /
 
bcom ldan 'das la tshe dang ldan pa rab 'byor gyis 'di skad ces
 
gsol to/ /bcom ldan 'das shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di
 
'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa dang kun chub par bgyid pa
 
dang rab tu 'don pa dang ston
 
 
 
pa dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton bgyid pa
 
dang yi ger 'dri ba la bdud sdeg can bar chad kyi las bgyi bar
 
sprob ba rnam pa mang po skyes nas ba rtson pa bgyid par 'gyur
 
ro/ /bcom ldan 'das kyis bka' stsal pa/ rab 'byor 'di ltar yang
 
shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di
 
 
 
'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa dang kun chub par byed pa
 
dang rab tu 'don pa dang ston pa dang nye par ston pa dang lung
 
'bogs pa dang kha ton byed pa dang yi ger 'dri ba la bdud sdig
 
can bar chad kyi las bya bar brtson pa ni 'gyur mod kyi/ de ltar
 
na yang yi dam mnyams pa'i byang chub sems
 
 
 
dpa' sems dpa' chen po la bar chad byed mi nus so/ /de nas bcom
 
ldan 'das la tshe dang ldan pa sha' ri'i bus 'di skad ces gsol
 
to/ /bcom ldan 'das gang gi tshe rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo
 
dag shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di 'dzin pa dang 'chang ba
 
dang klog pa dang kun chub
 
 
 
@123b par bgyid pa dang rab tu 'don pa dang ston pa dang nye bar
 
ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton bgyid pa dang yi ger
 
'dri ba la bdud sdig can dag bar chad bgyi ba la spro ba skye bar
 
'gyur ba de'i tshe/ bcom ldan 'das ci ltar na deng sang rigs kyi
 
bu dang rigs kyi bu mo dag gis shes rab
 
 
 
kyi pha rol tu phyin pa 'di 'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa
 
dang kun chub pa bgyid pa dang rab tu 'don pa dang ston pa dang
 
nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton bgyid pa dang ye
 
ge 'dri bar 'gyur/ bcom ldan 'das gang gi mthus rigs kyi bu dang
 
rigs kyi bu mo de dag shes
 
 
 
rab kyi pha rol tu phyin pa 'di 'dzin pa dang 'chang pa dang
 
klog pa dang kun chub par bgyid pa dang rab tu 'don pa dang ston
 
pa dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton bgyid pa
 
dang yi ge 'dri bar 'gyur/ de skad ces gsol pa dang / bcom ldan
 
'das kyis tshe dang ldan pa sha'
 
 
 
ri'i bu la 'di skad ces bka' stsal to/ /sha' ri'i bu rigs kyi bu
 
dang rigs kyi bu mo de dag ni sangs rgyas bcom ldan 'das de
 
bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa'i sangs
 
rgyas rnams kyi mthus shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di 'dzin
 
pa dang 'chang ba dang klog pa dang
 
 
 
kun chub par byed pa dang rab tu 'don pa dang ston pa dang nye
 
bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton byed pa dang yi ge
 
'dri bar 'gyur ba dang de bzhin nyid du gro ba pa dang de bzhin
 
nyid du sgrub pa dang de bzhin nyid du rnal 'byor du byed par
 
'gyur ro/ /de ci'i phyir zhe na/ sha' ri'i bu 'di ni
 
 
 
chos rnams kyi chos nyid de gang 'jig rten gyi khams gzhal du
 
med grangs med pa dag na sangs rgyas bcom ldan 'das gang dag
 
bzhugs te 'tsho zhing gzhes pa de dag shes rab kyi pha rol tu
 
phyin pa 'di 'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa dang kun chub
 
par byad pa dang rab tu 'don pa dang ston
 
 
 
ba dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton byed pa
 
dang yi ge 'dri ba yang dgongs par 'gyur yongs su gzung bar 'gyur
 
ro/ /rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo gang dag shes rab kyi pha
 
rol tu phyin pa 'di 'dzin pa dang 'chad ba dang klog pa dang kun
 
chub par byed pa dang rab tu
 
 
 
@124a */ /'don pa dang ston pa dang nye bar ston pa dang lung
 
'bogs pa dang kha ton byed pa dang yi ger 'dri bar 'gyur ba dang
 
de bzhin nyid du slob pa dang de bzhin nyid du sgrub pa dang de
 
bzhin nyid du rnal 'byor du byed par 'gyur ba de dag la yang
 
sangs rgyas bcom ldan 'das de dag
 
 
 
gis dgongs par 'gyur yongs su gzung bar 'gyur te/ sha' ri'i bu
 
sangs rgyas kyis dgongs pa dang sangs rgyas kyi yongs su gzung
 
ba'i rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo dag la bar chad byed mi nus
 
so/ /de skad ces bka' stsal pa dang / bcom ldan 'das la tshe dang
 
ldan
 
 
 
pa sha' ri'i bus 'di skad ces gsol to/ /bcom ldan 'das byang
 
chub sems dpa' sems dpa' chen po gang dag shes rab kyi pha rol
 
tu phyin pa 'di nyan pa dang 'dzin pa dang 'chang ba dang klog
 
pa dang kun chub par bgyid pa dang rab tu 'don pa dang ston pa
 
dang nye bar ston pa dang lung 'bogs
 
 
 
pa dang kha ton bgyid pa dang yi ger 'dri bar 'gyur ba dang de
 
bzhin nyid du slob pa dang de bzhin nyid du sgrub pa dang de
 
bzhin nyid du rnal 'byor du bgyid par 'gyur ba de dag thams cad
 
ni/ bcom ldan 'das sangs rgyas kyi mthu dang sangs rgyas kyi
 
byun gyi rlabs dang sangs rgyas kyis yengs su
 
 
 
bzung bas/ shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di nyan pa dang
 
'dzin pa dang 'chang pa dang klog pa dang kun chub pa bgyid pa
 
dang rab tu 'don pa dang ston pa dang nye bar ston pa dang lung
 
'bogs pa dang kha ton bgyid pa dang yi ger 'dri bar 'gyur ba
 
dang de bzhin nyid du slob pa dang de bzhin
 
 
 
nyid du sgrub pa dang de bzhin nyid du rnal 'byor du bgyid par
 
'gyur ba de ltar sgrub par 'gyur ro/ /de skad ces gsol pa dang
 
bcom ldan 'das kyis tshe dang ldan pa sha' ri'i bu la 'di skad
 
ces bka' stsal to/ /sha' ri'i bu de de bzhin no de de bzhin te/
 
sha' ri'i bu byang chub sems
 
 
 
dpa' sems dpa' chen po de dag thams cad ni sangs rgyas kyi mthu
 
dang sangs rgyas kyis byin gyi rlabs dang sangs rgyas kyis yongs
 
su bzung bas shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di nyan pa
 
dang 'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa dang kun chub par byed
 
pa dang rab tu 'don pa dang ston
 
 
 
@124b ba dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton
 
byed pa dang yi ger 'dri bar 'gyur ba dang de bzhin nyid du slob
 
pa dang de bzhin nyid du sgrub ba dang de bzhin nyid du rnal
 
'byor du byed par 'gyur ro/ /sha' ri'i bu byang chub sems dpa'
 
sems dpa' chen po gang shes rab kyi pha
 
 
 
rol tu phyin pa 'di nyan pa dang 'dzin pa dang 'chang ba dang
 
klog pa dang kun chub par byed pa dang rab tu 'don pa dang ston
 
pa dad nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton byed pa
 
dang yi ger 'dri bar 'gyur ba dang / de bzhin nyid du slob pa
 
dang de bzhin nyid du sgrub pa dang de bzhin nyid du
 
 
 
rnal 'byor du byed par 'gyur ba de dag ni de bzhin gshegs pas
 
mkhyen te/ sha' ri'i bu de dag ni de bzhin gshegs pas byin gyis
 
brlabs so/ /sha' ri'i bu de dag ni de bzhin gshegs pas gzigs so/
 
/sha' ri'i bu de dag ni de bzhin gshegs pa'i sangs rgyas kyi
 
sbyan
 
 
 
gyis rnam par gzigs so/ /thos nas kyang bzung ba dang bcangs pa
 
dang klags pa dang kun chub par byas pa dang rab tu bton pa dang
 
bstan pa dang nye bar bstan pa dang lung 'bogs pa dang kha ton
 
byas pa dang yi ger bris nas de bzhin nyid du slob pa dang de
 
bzhin nyid du sgrub pa dang de
 
 
 
bzhin nyid du rnal 'byor du byed pa ni bla na med pa yang dag
 
par rdzogs pa'i byang chub tu nye bar 'gyur te/ bla na med pa
 
yang dag par rdzogs pa'i byang chub dang de bzhin nyid la gnas
 
par 'gyur ro/ /sha' ri'i bu gang dag shes rab kyi pha rol tu
 
phyin pa 'di bris nas 'chang bar 'gyur
 
 
 
klog par 'gyur kun chub par byed par 'gyur rab tu 'don par 'gyur
 
ston par 'gyur nye bar ston par 'gyur lung 'bogs par 'gyur kha
 
ton byed par 'gyur yi ger 'dri bar 'gyur gi de bzhin nyid du mi
 
slob de bzhin nyid du mi sgrub de bzhin nyid du rnal 'byor du mi
 
byed pa de dag ni/ de bzhin
 
 
 
nyid du mi slob pa dang de bzhin nyid du mi sgrub pa dang de
 
bzhin nyid du rnal 'gyor du mi byed pas/ de bzhin nyid dang bla
 
na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub tu gnas par mi
 
'gyur mod kyi/ sha' ri'i bu de dag kyang de bzhin gshegs pas
 
mkhyen de dag kyang de bzhin gshegs
 
 
 
@125a */ /pas byin gyis brlabs de dag kyang de bzhin gshegs pas
 
gzigs te sha' ri'i bu de dag kyang de bzhin gshegs pas sangs
 
rgyas kyi spyan gyis rnam par gzigs so/ /sha' ri'i bu de dag gi
 
'bad pa dang / yongs su g.yo ba de yang don chen po dang / phan
 
yon chen
 
 
 
po dang 'bras bu chen po dang rnam par smin pa chen po dang ldan
 
par 'gyur ro/ /de ci'i phyir zhe na/ 'di ltar shes rab kyi pha
 
rol tu phyin pa ni chos thams cad kyi don dam pa dang ldan pa
 
yin te/ sems can thams cad la yang dag pa ci lta ba bzhin du
 
rtogs par bya bas nye bar gnas so
 
 
 
sha' ri'i bu yang pha rol tu phyin pa drug dang ldan pa'i mdo
 
sde 'di dag ni de bzhin gshegs pa 'das nas kyang dam pa'i chos
 
'jig pa'i dus kyi tshe chos 'dul ba snying po sar ba thob pa na
 
lho phyogs su 'byung bar 'gyur ro/ /lho phyogs nas kyang bar ta
 
ni ra 'gyung bar 'gyur ro/ /bar ta
 
 
 
ni nas yang byang phyogs su 'byung ste/ sha' ri'i bu de'i dus na
 
gang zhig shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di 'dzin pa dang
 
'chang ba dang klog pa dang kun chub par byed pa dang rab tu
 
'don pa dang ston pa dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa
 
dang kha ton byed par 'gyur zhing tha na glegs bam du chud
 
 
 
par byas nas 'chang bar 'gyur ba'i rigs kyi bu dang rigs kyi bu
 
mo de dag ni de bzhin gshegs pas dgongs so/ /de dag ni de bzhin
 
gshegs pas mkhyen to/ /sha' ri'i bu de dag ni de bzhin gshegs
 
pas byin gyis brlabs so/ /sha' ri'i bu de dag ni de bzhin gshegs
 
pas
 
 
 
gzigs so/ /sha' ri'i bu de dag ni de bzhin gshegs bas sangs
 
rgyas kyi spyan gyis rnam par gzigs so/ /sha' ri'i bus gsol pa/
 
bcom ldan 'das shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di lta bur zab
 
mo 'di yang 'di ltar phyi ma'i dus phyi ma'i tshe na byang gi yul
 
dang byang gi phyogs
 
 
 
kyi char rgyas par 'gyur lags sam/ bcom ldan 'das kyis bka'
 
stsal pa/ sha' ri'i bu de la byang gi yul dang byang gi phyogs
 
kyi cha der gang dag shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di
 
mnyan nas shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di la rnal
 
'byor du byed pa de dag rgyas par
 
 
 
@125b 'gyur ro/ /sha' ri'i bu gang shes rab kyi pha rol tu phyin
 
pa zab mo 'di nyan pa dang 'dri ba dang 'dzin pa dang 'chang ba
 
dang klog pa dang kun chub par byed pa dang rab tu 'don pa dang
 
ston pa dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton
 
byed par 'gyur ba dang de bzhin nyid du slob pa dang
 
 
 
de bzhin nyid du sgrub pa dang de bzhin nyid du rnal 'byor du
 
byed par 'gyur ba'i byang chub sems dpa' sems dpa' chen po de
 
dag ni yun ring po nas theg pa la yang dag par zhugs par rig par
 
bya'o/ /sha' ri'i bu gsol pa/ bcom ldan 'das byang gi yul dang
 
byang gi phyogs
 
 
 
kyi char gang dag shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo 'di
 
nyan pa dang 'dri ba dang 'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa
 
dang kun chub par bgyid pa dang rab tu 'don pa dang ston pa dnag
 
nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton bgyid par 'gyur
 
ba dan de bzhin nyid du slob pa dang de bzhin nyid du
 
 
 
sgrub la dan de bzhin nyid du rnal 'byor du bgyid par 'gyur ba'i
 
byang chub sems dpa' sems dpa' chen po de dag nyud du 'am 'on te
 
mang ste ci snyed cig 'byung bar 'gyur/ bcom ldan 'das kyis bka'
 
stsal ba/ sha' ri'i bu byang gi yul dang byang gi phyogs kyi
 
char byang chub
 
 
 
sems dpa' sems dpa' chen po mang zhing shin tu mang du 'byung
 
bar 'gyur ro/ /sha' ri'i bu de dag mang mod kyi mang po de dag
 
las shis rab kyi pha rol tu phyin pa 'di nyin pa dang 'di ba
 
dang 'dzin pa dang 'chang ba dang klog pa dang kun chub par byed
 
pa dang rab tu 'don pa dang ston pa dang nye
 
 
 
bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton byed par 'gyur ba
 
dang de bzhin nyid du slob pa dang de bzhin nyid du sgrub pa
 
dang de bzhin nyid du rnal 'byor du byed par 'gyur ba dang shes
 
rab kyi pha rol tu phyin ba 'di bshad pa na 'gong bar mi 'gyur
 
kun tu zhum par mi 'gyur bag tsha bar mi 'gyur bag 'khums
 
 
 
par mi 'gyur yid phyir phyogs par mi 'gyur dngang bar mi 'gyur
 
kun du skrag par mi 'gyur kun tu sgrag pa dan ldan par mi 'gyur
 
ba'i byang chub sems dpa' sems dpa' chen po de dag ni ches
 
nyung bar 'gyur te/ byang chub sems dpa' sems dpa' chen po de
 
dag ni yun ring po nas theg pa
 
 
 
@126a */ /la yang dag par zhugs par rig par bya'o/ /de dag ni
 
sngon gyi de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs
 
pa'i sangs rgyas rnams kyi rjes su 'brang zhing yongs su dris ba
 
dang yongs su zhus pa dang yongs su dri ba byas shing gang zag
 
byang chub sems da pa'i theg pa
 
 
 
can rigs kyi bu 'am rigs kyi bu mo de dag gis sngon gyi de bzhin
 
gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa'i sangs rgyas
 
rnams la mchod pa yin no/ /de dag ni tshul khrims yongs su rdzogs
 
par byed par 'gyur ro/ /de dag ni 'di lta ste bla na med pa yang
 
dag par rdzogs pa'i
 
 
 
byang chub 'di nyid las brtsams te skye bo mang po'i don byed
 
par 'gyur ro/ /de ci'i phyir zhe na/ de ni 'di ltar rigs kyi bu
 
dang rigs kyi bu mo de dag la nga nyid kyis thams cad mkhyen pa
 
nyid dang ldan pa'i gtam byas so/ /de dag ni tshe rabs 'phos
 
kyang thams cad mkhyen pa nyid dang ldan
 
 
 
pa dang shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang ldan pa 'di nyid
 
la yang dag par spyod par 'gyur ro/ /'di lta ste bla na med pa
 
yang dag par rdzogs pa'i byang chub las brtsams nas de nyid kyi
 
gtam byed par 'gyur de nyid kyi gtam la mngon par dga' bar 'gyur
 
ro/ /de dag la legs par gnas shing
 
 
 
shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di la mnyam par gzhag par
 
'gyur te bdud kyis kyang dbye bar byed mi nus na 'di lta ste
 
sems can gzhan dag gis 'dun pa 'am sngags kyi sgo nas dbye blta
 
ci smos/ de ce'i phyir zhe na/ de ni 'di ltar bla na med pa yang
 
dag par rdzogs pa'i byang chub tu mthu brtan
 
 
 
pa'i phyir ro/ /rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo dag gis de thos
 
nas shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di la dga' ba dang dang ba
 
dang rab tu dang ba rgya chen po 'thob par 'gyur ro/ /de dag gis
 
ni 'di lta ste bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub
 
la skye bo mang po dag gi dge ba'i rtsa
 
 
 
ba skyed par 'gyur ro/ /de ci'i phyir zhe na/ 'di ltar rigs kyi
 
bu dang rigs kyi bu mo de dag gis ni nga'i mngon sum du tshig 'di
 
skad du/ byang chub sems dpa'i spyad pa spyod pa na bdag gis
 
srog chags brgya phrag mang po dang srog chags stong phrag mang
 
po dang srog chags ba rgya stong pharg
 
 
 
@126b mang po dang srog chags bye ba brgya phrag mang po dang
 
srog chags bye ba stong phrag mang po dang srog chags bye ba
 
brgya stong phrag mang po dang srog chags bye ba khrag khrig
 
brgya stong mang po rnams bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i
 
byang chub la yang dag par gzhag par bya'o yang dag par bstan
 
 
 
par bya'o yang dag par dgod par bya'o yang dag par gzengs bstod
 
par bya'o yang dag par dga' ba bskyed par bya'o yang dag par rab
 
tu dbye bar bya'o/ /rdzogs pa'i byang chub la gnas par bya'o/
 
/srar mi ldog par bya'o zhes smas so/ /de ci'i phyir zhe na/
 
ngas gang dag
 
 
 
gis tshig 'di skad ces byang chub kyi don du spyod pa na bdag gis
 
srog chags brgya phrag mang po dang srog chags stong phrag mang
 
po dang srog chags brgya stong phrag mang po dang srog chags bye
 
ba brgya phrag mang po dang srog chags bye ba stong phrag mang
 
po dang srog tshags bye ba brgya stong phrag
 
 
 
mang po dang srog chags bye ba khrag phrig brgya stong mang po
 
rnams bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub la yang
 
dag par gzhag par bya'o yang dag par bstan par bya'o yang dag
 
par dgod par bya'o yang dag par gzengs bstod par bya'o yang dag
 
par dga' bar bya'o yang dag par rab
 
 
 
tu dbye bar bya'o rdzogs pa'i byang chub la gnas par bya'o phyir
 
mi ldog par bya'o zhes smras pa'i rigs kyi bu dang rigs kyi bu
 
mo byang chub sems dpa'i theg pa can de dag gi sems la sems kyis
 
bltas nas rjes su yi rang bar byas so/ /de ltar rigs kyi bu dang
 
rigs kyi bu mo de dag ni
 
 
 
mos pa rgya chen po dang ldan pa yin no/ /gang na de bzhin
 
gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa'i sangs rgyas
 
mngon du gyur pa rnams chos ston par 'gyur ba dang / gang du de
 
bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa'i sangs rgyas
 
rnams kyi thad nas shes
 
 
 
rab kyi pha rol tu phyin pa 'di rgya cher thos par 'gyur ba gang
 
yin pa'i sangs rgyas kyi zhing gzhan dang gzhan du 'gro bar bya
 
bar sems par 'gyur ro/ /sangs rgyas kyi zhing de dag tu yang de
 
dag gis srog chags brgya phrag mang po dang srog chags stong
 
phrag mang po dang srog chags brgya stong
 
 
 
@127a */ /phrag mang po dang srog chags bye ba brgya phrag mang
 
po dang srog chags bye ba stong phrag mang po dang srog chags
 
bye ba brgya stong phrag mang po dang srog chags bye ba khrag
 
khrig brgya stong mang po dag bla na med pa yang dag par rdzogs
 
pa'i byang chub tu yang dag par 'jog par dang yang dag par
 
 
 
ston pa dang yang dag par 'god pa dang yang dag par gzengs stod
 
pa dang yang dag par rab tu dga' ba bskyed pa dang yang dag par
 
rab tu 'byed pa dang yang dag par byang chub pa la gzhog par
 
byed pa dang phyir mi ldog par byed par 'gyur ro/ /de skad ces
 
bka' stsal pa dang / bcom ldan
 
 
 
'das la tshe dang ldan pa sh'a ri'i bus 'di skad ces gsol to/
 
/bcom ldan 'das de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par
 
rdzogs pa'i sangs rgyas kyis 'das pa dang ma 'ongs pa dang da
 
ltar byung ba'i chos kyi bar rnams la ma gzigs pa 'am ma gsan pa
 
'am mngon par mi mkhyen
 
 
 
pa 'am rnam par mi mkhyen pa gang yang mchis shing/ tshos gang
 
yang rnam par mi mkhyen pam mchis sems can gyi spyod pa gang
 
yang rnam par mi mkhyen pa ma mchis pa dang / bcom ldan 'das
 
yang de'i tshe gang dag shes rab kyi pha rol tu phyin pa zab mo
 
'di 'dzin pa dang 'chang ba dang
 
 
 
klog pa dang kun chub par bgyid pa dang rab tu 'don pa dang ston
 
pa dang nye bar ston pa dang lung 'bogs pa dang kha ton bgyid pa
 
dang yi ger 'dri bar 'gyur ba/ ma 'ongs pa'i byang chub sems
 
dpa' sems dpa' sems dpa' chen po byang chub 'dod pa rnams dang
 
lhag pa'i bsam pa phun sum tshogs
 
 
 
pa rnams dang brtson 'grus brtsams pa rnams kyi yang sbyod pa
 
gang du mkhyen pa zhes bya bde ni ngo mtshar to/ /gang de'i tshen
 
pha rol tu phyin pa drug po 'de dag gi slad du/ sems can thams
 
cad kyi don du brtson pa bskyed de/ tshol ba dang yongs su tshol
 
ba dang tshol bar 'gyur pa'i
 
 
 
rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo de dag las/ btsal ba dang yongs
 
su btsal ba dang btsal bar 'gyur ba'i byang chub sems dpa' kha
 
cig gis ni btsal ban rnyed par 'gyur shes rab kyi pha rol tu
 
phyin pa zab mo 'di kha cig gis btsal kyang mi rnyed shes rab
 
kyi pha rol tu phyin pa zab mo
 
 
 
@127b 'di kha cig gis ma btsal kyang rnyed par 'gyur ba bcom
 
ldan 'das 'di'i rgyu gang lags/ de skad ces gsol pa dang / bcom
 
ldan 'das kyis tshe dang ldan pa sh'a ri'i bu la 'di skad ces
 
bka' stsal to/ /sh'a ri'i bu de de bzhin no de de bzhin te/ de
 
bzhin gshegs pas ni 'das pa
 
 
 
dang ma 'ongs pa dang da ltar byung ba'i chos rnams la ma gzigs
 
pa' ma gsan pa 'am mi mkhyen pa 'am rjam par mi 'khyen pa ni
 
gang yang med do/ /sh'a ri'i bu yang de'i tshe de'i bus na byang
 
chub sem dpa' kha cig gis ni shes rab kyi pha rol tu phyin pa
 
'di btsal zhing rjes su btsal la/
 
 
 
yongs su btsal kyang mi rnyed la/ byang chub sems dpa' kha cig
 
gis ni ma btsal rjes su ma btsal yongs su ma btsal yang rnyed
 
par 'gyur ro/ /de ci'i phyir zhe na/ 'di ltar byang chu sems
 
dpa' de dag gis shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di sngon gyi
 
mthar yang brtson pam por bar
 
 
 
btsal ba dang yongs su btsal bas na de dag gis sngon gyi dge
 
ba'i rtsa ba'i 'dun pa de nyid kyis shes rab kyi pha rol tu
 
phyin pa 'di ma btsal rjes su ma btsal yongs su ma btsal yang
 
rnyed par 'gyur ro/ /de las gzhan pa'i mdo te shes rab kyi pha
 
rol tu phyin pa 'di nyid mngon par brjed ba de
 
 
 
dag kyang de dag la rang nyid nye bar 'ong bar 'gyur nye bar
 
gzhol pa dang nye bar phyogs par 'gyur ro/ /de ci'i phyir zhe
 
na/ sh'a ri'i bu de ni 'di ltar yin te byang chub sems dpa' sems
 
dpa' chen po gang zhig shes rab kyi pha rol tu phyin pa 'di
 
brtson pa ma bor bar tshol ba dang yongs su tshol ba
 
 
 
des ni skye ba 'phos shing tshe rabs rjes kyang shes rab kyi pha
 
rol tu phyin pa 'di rnyed pa 'gyur zhing de las gzhan pa'i mdo
 
sde shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang ldan pa dag kyang de'i
 
drung du rad nyid nye bar 'ong ba dang nye bar gzhol ba dan nye
 
bar phyogs par 'gyur ro/ /de skad ces bka' stsal dang /
 
 
 
bcom ldan 'das la tshe dang ldan pa sh'a ri'i bus 'di skad ces
 
gsol to/ /bcom ldan 'das pha rol tu phyin pa drug dang ldan pa'i
 
mdo 'di dag nyid rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo de dag la nye
 
bar 'do ba dang nye par gzhol ba dag nye bar phyogs par 'gyur
 
gyi gzhan dag ni ma lgas sam/
 
 
 
@128a */ /bcom ldan 'das kyis bka' stsal pa/ sh'a ri'i bu mdo
 
ste zab mo zab pa gzhan ci snyed yod pa de dag kyang/ bdag nyid
 
rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo de dag la rang nyid nye bar 'ong
 
ba dang nye bar gzhol ba dang nye bar phyogs par 'gyur ro/ /de
 
ci'i phyir zhe na/ sh'a ri'i
 
 
 
bu de ni 'di ltar yin te byang chub sems dpa' sems dpa' chen po
 
gang dag sems can rnams bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i
 
byang chub la rab tu 'jog pa dang yang dag par ston pa dang yang
 
dag par 'god pa dang / yang dag par gzengs ston pa dang yang dag
 
par rab tu dga' bar byed
 
 
 
pa dang yang dag par rab tu 'byed par 'gyur ba dang yang dag par
 
rdzogs pa'i byang chub la gnas par byed par 'gyur ba dang phyir
 
mi ldog par byed par 'gyur zhing bdag nyid kyang de la slob par
 
'gyur na/ sh'a ri'i bu skye ba 'phos nas kyang de dag la mi
 
dmigs pa dang ldan pa dang stong pa nyid dang
 
 
 
ldan pa dang pha rol tu phyin pa drug dang ldan pa'i mdo sdo zab
 
mo zab pa dag rang nyid nye bar 'ong bar 'gyur rang nyid nye bar
 
gzhol bar 'gyur rang nyid nye bar phyogs par 'gyur ro/ /'phags
 
pa shes rab kyi pha rol tu phyin pa brgyad stong pa las/ 'dzin
 
pa'i yon tan yongs su brjod pa'i le'u zhes bya ste bcu pa'o//
 

Revision as of 22:40, 10 January 2006

Absolute truth (Tib. don dam bden pa): the ultimate nature of the mind and the true status of all phenomena, the state beyond all conceptual constructs which can be known only by primordial wisdom and in a manner that transcends duality. The way things are from the point of view of realized beings. [MR]

Accomplishment - (1) dngos grub, Skt. siddhi. The fruit wished for and obtained through the practice of the instructions. Common accomplishments can be simply supernatural powers, but in this book the term accomplishment almost always refers to the supreme accomplishment, which is enlightenment. (2) sgrub pa. In the context of the recitation of mantras. [MR]

Actions (las): actions resulting in the experience of happiness for others and are defined as positive or virtuous; actions which give rise to suffering for others and oneself are described as negative or non-virtuous. Every action, whether physical, mental or verbal is like a seed leading to a result that will be experienced in this life or in a future life. [MR]

Afflictive mental factors, or negative emotions (Tib. nyon mongs, Skt : klesha) : all mental events born from ego-clinging, that disturb the mind and obscures it. The five principal afflictive mental factors, which are sometimes called "mental poisons", are attachment, hatred, ignorance, envy and pride. They are the main causes of both immediate and long term sufferings. [MR]

Aggregates, five, (Tib. spung po, Skt. skandha), lit. "heaps", "aggregates", or "events". The five aggregates are the component elements of form, feeling, perception, conditioning factors and consciousness. They are the elements into which the person may be analyzed without residue. When they appear together, the illusion of 'self' is produced in the ignorant mind. [MR]

Appearances (snang ba) : the world of outer phenomena. Although these phenomena seems to have a true reality, their ultimate nature is emptiness. The gradual transformation of our way to perceive and understand these phenomena correspond to the various levels of the path to enlightenment. [MR]

Awareness, pure (rig pa): the non-dual ultimate nature of mind, which is totally free from delusion. [MR]

Bardo : Tibetan word meaning "intermediary state". This term most often refers to the state between death and subsequent rebirth. In fact, human experience encompasses six types of bardo: the bardo of the present life, the bardo of meditation, the bardo of dream, the bardo of dying, the luminous bardo of ultimate reality and the bardo of becoming. The first three bardos unfold in the course of life. The second three refer to the death and rebirth process which terminates at conception at the beginning of the subsequent existence. [MR]

Bodhichitta (byang chub kyi sems): lit. "the mind of enlightenment". On the relative level, it is the wish to attain Buddhahood for the sake of all beings, as well as the practice of the path of love, compassion, the six transcendent perfections, etc., necessary for achieving that goal. On the absolute level, it is the direct insight into the ultimate nature. [MR]

Bodhisattva (byang chub sems dpa'): One who through compassion strives to attain the full enlightenment buddhahood for the sake of all beings. [MR]

Buddha Nature (bde gshegs snying po): It is not an "entity" but the ultimate nature of mind, free from the veils of ignorance. Every sentient being is has the potential to actualize this Buddha Nature by attaining perfect knowledge of the nature of mind. It is in a way the "primordial goodness" of sentient beings. [MR]

Buddha (sangs rgyas): One who has eliminated the two veils - the veils of emotional obscurations and the cognitive obscuration, which is the dualistic conceptual thinking, which prevents omniscience - and who has developed the two wisdoms, the wisdom that know the ultimate nature ultimate nature of the mind and phenomena and the wisdom that knows the multiplicity of these phenomena. [MR]

Clinging, grasping, attachment (bdag 'dzin): its two main aspects are clinging to the true reality of the ego, and clinging to the reality of outer phenomena. [MR]

Compassion (snying rje): the wish to free all beings from suffering and the causes of suffering (negatives actions and ignorance). It is complementary with altruistic love (the wish that all beings may find happiness and the causes of happiness), with sympathetic joy (which rejoices of others qualities) and with equanimity which extends the three former attitudes to all beings, whether friends, strangers or enemies. [MR]

Consciousness (rnam shes): Buddhism distinguishes various levels of consciousness: gross, subtle and extremely subtle. The first one correspond to the activity of the brain. The second one is what we intuitively call "consciousness", which is among other things the faculty of consciousness to know itself, investigate its own nature and exert free will. The third and most essential one is called the "fundamental luminosity of mind". [MR]

Dharma (chos): this Sanskrit term is the normal word used to indicate the Doctrine of the Buddha. The Dharma of transmission refers to the corpus of verbal teachings, whether oral or written. The Dharma of realization refers to the spiritual qualities resulting from practising these teachings. [MR]

Duality, dualistic perception (gnyis 'dzin): The ordinary perception of unenlightened beings. The apprehension of phenomena in terms of subject (consciousness) and object (mental images and the outer world), and the belief in their true existence. [MR]

Ego, "I" (bdag): Despite the fact that we are a ceaselessly transforming stream, interdependent with other beings and the whole world, we imagine that there exist in us an unchanging entity that characterizes us and that we must protect and please. A thorough analysis of this ego reveals that it is but a fictitious mental construct. [MR]

Emptiness (stong pa nyid): the ultimate nature of phenomena, namely their lack of inherent existence. The ultimate understanding of emptiness goes together with the spontaneous arising of boundless compassion for sentient beings. [MR]

Enlightenment (sangs rgyas): synonymous of Buddhahood. The ultimate accomplishment of spiritual training. Consummate inner wisdom united with infinite compassion. A perfect understanding of the nature of mind and of phenomena, that is their relative mode of existence (the way they appears) and their ultimate nature (the way they are). Such understanding is the fundamental antidote to ignorance and therefore to suffering. [MR]

Existence, true, intrinsic, or reality (bden 'dzin): A property attributed to phenomena, suggesting that they could be independent objects, existing in themselves, and having properties that belong to them intrinsically. [MR]

Habitual tendencies (bag chags): habitual patterns of thought, speech or action created by what one has done in past lives. AT: habits, inclinations, impregnations. [MR]

Ignorance (ma rig pa): An erroneous way to conceive of beings and things, which consist in attributing to them an existence that is real, independent, solid, and intrinsic. [MR]

Illusion ('khrul pa): All ordinary perception deformed by ignorance. [MR]

Impermanence (mi rtag pa): It has two aspects: gross impermanence is pertains to visible change; subtle impermanence reflects the fact that nothing can remain identical to itself, even for the shortest conceivable moment. [MR]

Interdependence or "dependent origination" (rten cing 'brel bar 'byung ba): a fundamental element of Buddhist teaching according to which phenomena are understood not as discretely existent entities, but as the coincidence of interdependent conditions. [MR]

Kalpa (bskal pa): A great kalpa, which corresponds to a cycle of formation and destruction of a universe, is divided into eighty intermediate kalpas. An intermediate kalpa is composed of one small kalpa during which the span of life, etc., increases and one small kalpa during which it decreases. [MR]

Karma (las): A Sanskrit word meaning "action", which refer to the law of cause an effect related to our thoughts, words and behavior. According to the Buddha's teachings, beings' destinies, joys, sufferings, and perceptions of the universe are due neither to chance nor to the will of some all-powerful entity. They are the result of previous actions. In the same way, beings' future are determined by the positive or negative quality of their current actions. Distinction is made between collective karma, which defines our general perception of the world, and individual karma, which determines our personal experiences. [MR]

Lama (Tib. bla ma, Skt. guru): (1) spiritual teacher, explained as the contraction of bla na med pa, "nothing superior", (2) often used loosely for Buddhist monks or yogis in general. [MR]

Liberation (thar pa): to be free from suffering and the cycle of existences. This is not yet the attainment of full Buddhahood. [MR]

Lower realms (ngan song): the hells, the realms of pretas (tortured spirits) and of animals. [MR]

Meditation (sgom): A process of familiarization with a new perception of phenomena. Distinction is made between analytical meditation and contemplative meditation. The object of the former could be a point to be studied (for instance the notion of impermanence) or else a quality that we wish to develop (such as love and compassion). The latter allows us to recognize the ultimate nature of the mind and to remain within the realization of this nature, which lies beyond conceptual thought. [MR]

Merit (Tib. bsod nams, Skt. punya): good karma, the energy generated by positive actions of body, speech and mind. [MR]

Middle Way (Tib. dbu ma, Skt. madhyamika) : Buddhism' move elevated form of philosophy, so called because it avoids the two extremes of nihilism and of belief in the reality of phenomena (eternalism or materialism) [MR]

Mind (sems), see also consciousness: In Buddhist term, the ordinary condition of the mind is characterized by ignorance and delusion. A succession of conscious instants gives it an appearance of continuity. In absolute terms, the mind has three aspects: emptiness, clarity (ability to know all things) and spontaneous compassion. [MR]

Nirvana (myang 'das): "Beyond suffering," expresses several levels of enlightenment, depending on whether our viewpoints is from the Basic Vehicle or the Great Vehicle. [MR]

Obscurations (Tib. sgrib pa, Skt. avarana): factors which veil one's Buddha-nature. [MR]

Path (lam): The spiritual training that allows one to free oneself from the cycle of existence (samsara), then reach the state of Buddhahood. [MR]

Phenomena (snang ba): what appears to the mind, through sensory perceptions and mental events. [MR]

Rebirth, reincarnation (skyes): The successive states that are experienced by the flow of consciousness, and which are punctuated by death, bardo, and birth. [MR]

Refuge: (1) skyabs yul, the object in which one takes refuge, (2) skyabs'gro, the practice of taking refuge. [MR]

Relative truth (kun rdzob bden pa): lit. "all-concealing truth". This refers to phenomena in the ordinary sense, which, on the level of ordinary experience, are perceived as real and separate from the mind and which thus conceal their true nature. [MR]

Samsara ('khor ba): the wheel or round of existence; the state of being unenlightened in which the mind, enslaved by the three poisons of desire, anger and ignorance, evolves uncontrolled from one state to another, passing through an endless stream of psycho-physical experiences all of which are characterized by suffering. It is only when one has realized the empty nature of phenomena et dispelled all mental obscurations that one can free oneself from samsara. [MR]

Suffering (sdug bsngal): The first the "Four Noble Truths," which are (1) the truth of suffering, which must be seen as beings omnipresent in samsara, (2) the truth of the origin of suffering - the negative emotions that we must eliminate, (3) the truth of the path (spiritual training) that we must take in order to reach liberation, and (4) the truth of the cessation of suffering, the fruit of training or the state of Buddhahood. [MR]

Sutra (mdo): the words of Buddha Shakyamuni, which were transcribed by his disciples. [MR]

Thoughts, discursive (rnam par thog pa): A ordinary linking together of thoughts conditioned by ignorance and relative reality. [MR]

Three Jewels (Tib. dkon mchog gsum, Skt. triratna): the Buddha, the Dharma and the Sangha. [MR]

Three poisons (dug gsum): the three negative emotions of bewilderment, attachment and aversion. [MR]

View, meditation and action (lta, sgom, spyod pa): The vision of emptiness must be integrated into our mind via meditation, which must in turn be expressed in altruistic actions, and ultimate enlightened activities. [MR]

Wisdom (shes rab, ye shes): 1) the ability to discern correctly, the understanding of emptiness and 2) the primordial and non-dual knowing aspect of the nature of the mind. [MR]