Difference between revisions of "bong nga dkar po"

From Rangjung Yeshe Wiki - Dharma Dictionary
Jump to navigation Jump to search
m
Line 10: Line 10:
  
  
(med) "White aconites". Synonyms : a ti' bi sha, pra ti' bi sha, sha re nirbi shi, lo ma la sprel sman bcad 'byor, a dze sha (Shel gong), shin tu dug med, so sor dug med, gangs kyi zhun chung (Shel gong; Kletter 2001), bong dkar (Drungtso 1999), bdud rtsi lo ma (Wangchuk 2016) spyang dug (Drungtso (1999; 'Phrin Las 1987). Skt.: ativiṣā (Dash 1989, Pandanus) <br>
+
(med) "White aconites" <br>
'''bong nga dkar po'''s rims dug mkhris tshad sel / zhes par / lcags kyi phreng bar / bong nga dkar po bsil bas dug la phan / zhes dang / bdud rtsi thigs par / bong dkar snyoms shing sdig sbrul zin ba'i lus / bskrus pas sel zhing khong du btang bas bde / zhes dang / rang byung rdo rjes / bong nga dkar pos rims rnams sel / zhes so / bong nga la rigs bzhi / 'khrungs dpe las / bong nga dag la dkar nag dmar ser bzhi / dkar dmar ser gsum sman yin la / nag po dug yin sman yang rung / zhes pas / sngon tshe dug mi rgyu ba la thim pa'i tshe dug gi gnyen por bdud rtsi yang mi rgyu bar thim pa bong nga dkar ser dmar gsum yin par bshad pas / bong dkar la ming / a ti' bi sha / shin tu dug med / pra ti' bi sha / so sor dug med / sha re nirbi shi / gab tu / gangs kyi zhun chung / lo ma la sprel sman bcad 'byor / a dze sha zer / rtogs brjod las / g.ya' 'dab bsil ljongs 'dzin pa'i bong nga dkar po / dung rtsa glang chen gzhon nu'i che ba la / g.yu lo dung gi me tog mdzes pas brgyan / dug rigs mkhris tshad 'joms pa'i gtso mo lags / zhes pas gsal lo / bong nga dmar ser ... [293.6] de la re re la'ang phyi nang gsang gsum ste / nang gses dkar po la ra dug pa / 'dzin pa / bdud rtsi lo ma zer / (Shel gong shel phreng, pdf p 292.1) <br>
+
Synonyms : a ti' bi sha, pra ti' bi sha, sha re nirbi shi, lo ma la sprel sman bcad 'byor, a dze sha (Shel gong), shin tu dug med, so sor dug med, gangs kyi zhun chung (Shel gong), bong dkar (Drungtso 1999), bdud rtsi lo ma (Wangchuk 2016) spyang dug (Drungtso (1999) <br>
'''bong dkar''' ni shin tu dug med / me tog bong dug zer / sman sbyor du bong nga zhes byung ba kun 'di yin zhing / sdong po chung sdem rtsa bar lo ma gsum bzhi tsam rtse mor 'dab ma chung nyag bdun brgyad yod pa'i me tog dkar ngo dmar mdangs can nam / rtogs brjod las / g.yu lo dung gi me tog mdzes pas brgyan / zhes pa ltar dkar po yang yod mod / ro ni shin tu kha ba ste / lcags phreng las / bong nga dkar po bsil bas dug la phan / zhes pas rims dug mkhris tshad sel // (mDzes mtshar mig rgyan, pdf p 183) <br>
+
Sanskrit : ativiṣā (Dash 1989, Pandanus) <br>
 +
'''bong nga dkar po'''s rims dug mkhris tshad sel / zhes par / lcags kyi phreng bar / bong nga dkar po bsil bas dug la phan / zhes dang / bdud rtsi thigs par / bong dkar snyoms shing sdig sbrul zin ba'i lus / bskrus pas sel zhing khong du btang bas bde / zhes dang / rang byung rdo rjes / bong nga dkar pos rims rnams sel / zhes so / bong nga la rigs bzhi / 'khrungs dpe las / bong nga dag la dkar nag dmar ser bzhi / dkar dmar ser gsum sman yin la / nag po dug yin sman yang rung / zhes pas / sngon tshe dug mi rgyu ba la thim pa'i tshe dug gi gnyen por bdud rtsi yang mi rgyu bar thim pa bong nga dkar ser dmar gsum yin par bshad pas / bong dkar la ming / a ti' bi sha / shin tu dug med / pra ti' bi sha / so sor dug med / sha re nirbi shi / gab tu / gangs kyi zhun chung / lo ma la sprel sman bcad 'byor / a dze sha zer / rtogs brjod las / g.ya' 'dab bsil ljongs 'dzin pa'i bong nga dkar po / dung rtsa glang chen gzhon nu'i che ba la / g.yu lo dung gi me tog mdzes pas brgyan / dug rigs mkhris tshad 'joms pa'i gtso mo lags / zhes pas gsal lo / '''bong nga dmar ser''' ... [293.6] de la re re la'ang phyi nang gsang gsum ste / nang gses dkar po la ra dug pa / 'dzin pa / bdud rtsi lo ma zer / (Shel gong shel phreng, pdf p 292.1) <br>
 +
'''bong dkar''' ni shin tu dug med / me tog bong dug zer / sman sbyor du bong nga zhes byung ba kun 'di yin zhing / sdong po chung sdem rtsa bar lo ma gsum bzhi tsam rtse mor 'dab ma chung nyag bdun brgyad yod pa'i me tog dkar ngo dmar mdangs can nam / rtogs brjod las / g.yu lo dung gi me tog mdzes pas brgyan / zhes pa ltar dkar po yang yod mod / ro ni shin tu kha ba ste / lcags phreng las / bong nga dkar po bsil bas dug la phan / zhes pas rims dug mkhris tshad sel // (mDzes mtshar mig rgyan, print p 159) <br>
  
 
Illustrations : Dawa 1999. 'Phrin Las 1987 (32_101) 'dzim pa dkar po (32_102) ser po btsan dug (33_001) ra dug gam 'dzin pa (33_002) spyang dug lugs gcig (32_003) bong nag (32_004) phyi 'dzim lugs gcig (32_005) phyi 'dzim (32_006) nang 'dzim (32_007) gsang 'dzim mtshon pa (32_008) phyi 'dzim (32_009) nag 'dzim (32010) gsang 'dzim lugs gcig. 'Jam-dpal (pdf p 183) bong dkar <br>
 
Illustrations : Dawa 1999. 'Phrin Las 1987 (32_101) 'dzim pa dkar po (32_102) ser po btsan dug (33_001) ra dug gam 'dzin pa (33_002) spyang dug lugs gcig (32_003) bong nag (32_004) phyi 'dzim lugs gcig (32_005) phyi 'dzim (32_006) nang 'dzim (32_007) gsang 'dzim mtshon pa (32_008) phyi 'dzim (32_009) nag 'dzim (32010) gsang 'dzim lugs gcig. 'Jam-dpal (pdf p 183) bong dkar <br>
  
1. ''Aconitum heterophyllum'' Wall. ex Royle (Ranunculaceae) (Kletter 2001; Molvray 1988 Dh,T; Drungtso 1999; Wangchuk 2008 Bhutan) <br>
+
1. ''Aconitum heterophyllum'' Wall. ex Royle (Ranunculaceae) (Drungtso 1999) <br>
2. ''Aconitum fischeri'' Rchb. (Ranunculaceae) (Kletter 2001; Molvray 1988 H) <br>
+
2. ''Aconitum fischeri'' Rchb. (Ranunculaceae) (Kletter 2001) <br>
 
3. ''Aconitum kongboense'' Lauener (Ranunculaceae) (Wangyal 2020) <br>
 
3. ''Aconitum kongboense'' Lauener (Ranunculaceae) (Wangyal 2020) <br>
 
4. ''Aconitum napellus'' L. (Ranunculaceae) (Molvray 1988 G,M,T). European species, very toxic ! <br>
 
4. ''Aconitum napellus'' L. (Ranunculaceae) (Molvray 1988 G,M,T). European species, very toxic ! <br>
5. ''Aconitum naviculare'' (Brühl) Stapf (Ranunculaceae) (Wangyal 2020; Lama 2001) <br>
+
5. ''Aconitum naviculare'' (Brühl) Stapf (Ranunculaceae) (Wangyal 2020) <br>
 
6. ''Aconitum orochryseum'' Stapf (Ranunculaceae) (Wangchuk 2008 Bhutan) <br>
 
6. ''Aconitum orochryseum'' Stapf (Ranunculaceae) (Wangchuk 2008 Bhutan) <br>
7. ''Aconitum tanguticum'' (Maxim.) Stapf (Ranunculaceae) (Kletter 2001; Drungtso 1999) <br>
+
7. ''Aconitum tanguticum'' (Maxim.) Stapf (Ranunculaceae) (Drungtso 1999) <br>
  
 
With white caudices. Low toxicity. <br>
 
With white caudices. Low toxicity. <br>

Revision as of 16:46, 21 March 2024

This is the RYI Dictionary content as presented on the site http://rywiki.tsadra.org/, which is being changed fundamentally and will become hard to use within the GoldenDict application. If you are using GoldenDict, please either download and import the rydic2003 file from DigitalTibetan (WayBack Machine version as the site was shut down in November 2021).

Or go directly to http://rywiki.tsadra.org/ for more upcoming features.

བོང་ང་དཀར་པོ
white species of aconite, aconitum heterophyllum, white aconite [JV] [RY]

white species of aconite, aconitum heterophyllum, white aconite [JV]

white aconite, med. herb [IW]

white aconite, med. herb [bitter, cooling, good for dug tshad dang, rims tshad, mkhris tshad, rgyu tshad syn: gangs kyi zhun chung dang, nye ba'i dug dug las brgal, sprel sman bcad 'byor, byed ldan snang, dmar skya, sman chen, 'tshe byed, rwa can, shin tu dug med, so sor dug med, slar dug aa dze sha] [IW]


(med) "White aconites"
Synonyms : a ti' bi sha, pra ti' bi sha, sha re nirbi shi, lo ma la sprel sman bcad 'byor, a dze sha (Shel gong), shin tu dug med, so sor dug med, gangs kyi zhun chung (Shel gong), bong dkar (Drungtso 1999), bdud rtsi lo ma (Wangchuk 2016) spyang dug (Drungtso (1999)
Sanskrit : ativiṣā (Dash 1989, Pandanus)
bong nga dkar pos rims dug mkhris tshad sel / zhes par / lcags kyi phreng bar / bong nga dkar po bsil bas dug la phan / zhes dang / bdud rtsi thigs par / bong dkar snyoms shing sdig sbrul zin ba'i lus / bskrus pas sel zhing khong du btang bas bde / zhes dang / rang byung rdo rjes / bong nga dkar pos rims rnams sel / zhes so / bong nga la rigs bzhi / 'khrungs dpe las / bong nga dag la dkar nag dmar ser bzhi / dkar dmar ser gsum sman yin la / nag po dug yin sman yang rung / zhes pas / sngon tshe dug mi rgyu ba la thim pa'i tshe dug gi gnyen por bdud rtsi yang mi rgyu bar thim pa bong nga dkar ser dmar gsum yin par bshad pas / bong dkar la ming / a ti' bi sha / shin tu dug med / pra ti' bi sha / so sor dug med / sha re nirbi shi / gab tu / gangs kyi zhun chung / lo ma la sprel sman bcad 'byor / a dze sha zer / rtogs brjod las / g.ya' 'dab bsil ljongs 'dzin pa'i bong nga dkar po / dung rtsa glang chen gzhon nu'i che ba la / g.yu lo dung gi me tog mdzes pas brgyan / dug rigs mkhris tshad 'joms pa'i gtso mo lags / zhes pas gsal lo / bong nga dmar ser ... [293.6] de la re re la'ang phyi nang gsang gsum ste / nang gses dkar po la ra dug pa / 'dzin pa / bdud rtsi lo ma zer / (Shel gong shel phreng, pdf p 292.1)
bong dkar ni shin tu dug med / me tog bong dug zer / sman sbyor du bong nga zhes byung ba kun 'di yin zhing / sdong po chung sdem rtsa bar lo ma gsum bzhi tsam rtse mor 'dab ma chung nyag bdun brgyad yod pa'i me tog dkar ngo dmar mdangs can nam / rtogs brjod las / g.yu lo dung gi me tog mdzes pas brgyan / zhes pa ltar dkar po yang yod mod / ro ni shin tu kha ba ste / lcags phreng las / bong nga dkar po bsil bas dug la phan / zhes pas rims dug mkhris tshad sel // (mDzes mtshar mig rgyan, print p 159)

Illustrations : Dawa 1999. 'Phrin Las 1987 (32_101) 'dzim pa dkar po (32_102) ser po btsan dug (33_001) ra dug gam 'dzin pa (33_002) spyang dug lugs gcig (32_003) bong nag (32_004) phyi 'dzim lugs gcig (32_005) phyi 'dzim (32_006) nang 'dzim (32_007) gsang 'dzim mtshon pa (32_008) phyi 'dzim (32_009) nag 'dzim (32010) gsang 'dzim lugs gcig. 'Jam-dpal (pdf p 183) bong dkar

1. Aconitum heterophyllum Wall. ex Royle (Ranunculaceae) (Drungtso 1999)
2. Aconitum fischeri Rchb. (Ranunculaceae) (Kletter 2001)
3. Aconitum kongboense Lauener (Ranunculaceae) (Wangyal 2020)
4. Aconitum napellus L. (Ranunculaceae) (Molvray 1988 G,M,T). European species, very toxic !
5. Aconitum naviculare (Brühl) Stapf (Ranunculaceae) (Wangyal 2020)
6. Aconitum orochryseum Stapf (Ranunculaceae) (Wangchuk 2008 Bhutan)
7. Aconitum tanguticum (Maxim.) Stapf (Ranunculaceae) (Drungtso 1999)

With white caudices. Low toxicity.
Johannes Schmidt (talk) 10:43, 3 March 2024 (EST)