Difference between revisions of "mu zi"

From Rangjung Yeshe Wiki - Dharma Dictionary
Jump to navigation Jump to search
m
m
 
Line 8: Line 8:
  
  
(med) Sulfur, S. (Drungtso 1999, Yeshi 2018). Synonyms : sau la hi, ga sri ta, gandha ka te, dri can, durgandha, dri ngan, ma yu' ra shi sha, rma bya'i gtsug phud, pa tra la hi, ba ta hri la, kandha ka, stobs ldan zhags, tsha ba'i dbugs can, sa bcud, gser ldan, sa'i khro chu, za byed, btsun mo dmar cha, ra tsa me 'bar, gho gir (Shel gong) durga te, gan ta ha kate, sol ti (Yeshi 2018). Skt.: gandhaka (Dash 1989) <br>
+
(med) Sulfur (Yeshi 2018) <br>
 +
Synonyms : sau la hi, ga sri ta, gandha ka te, dri can, durgandha, dri ngan, ma yu' ra shi sha, rma bya'i gtsug phud, pa tra la hi, ba ta hri la, kandha ka, stobs ldan zhags, tsha ba'i dbugs can, sa bcud, gser ldan, sa'i khro chu, za byed, btsun mo dmar cha, ra tsa me 'bar, gho gir (Shel gong) durga te, gan ta ha kate, sol ti (Yeshi 2018). <br>
 +
Sanskrit : gandhaka (Dash 1989) <br>
  
mu zi dkar ser gdon 'joms rnag khrag skem / zhes par / rang byung pas / mu zis mdze dang chu ser skem / zhes gsungs par / ming / sau la hi / ga sri ta / gandha ka te / dri can / durgandha / dri ngan / ma yu' ra shi sha / rma bya'i gtsug phud / pa tra la hi / ba ta hri la / kandha ka / stobs ldan zhags / gab ming du / tsha ba'i dbugs can / sa bcud / gser ldan / sa'i khro chu / za byed / btsun mo dmar cha / ra tsa me 'bar zer / rgya nag skad du / gho gir zer / 'di la rigs dkar ser ljang nag bzhi yod / dkar ser gnyis chu tshan dang nye ba'i sa sogs las 'byung ba shad che / dkar ser gnyis kha dog gi khyad cung zad tsam ma gtogs 'dra / 'di legs shos dangs pa slad med pa / spos shel dangs ma 'dra ba dang / slad can [144] sa rdo dang ba bla sogs 'dres pa 'byung la gang yang me la bsregs na 'bar ba dang / dud pa dang / dri ma dugs la snod du bzhus na mar ltar 'ju ba 'byung bas / bzhu btul legs pas grungs bar byas pa dang / ngan rdzas dang sha ro gcod pa sogs 'debs sman ma gtogs khong sman la gtong tshe dug 'don pa gal che'o / '''mu ljang''' ni / rang byung zhabs kyis / mu ljang gnyan tshad sel bar byed / ces pa / rgyu dbyibs snga ma 'dra na'ang / kha dog ljang gu ste mchog dman gnyis / mchog ni shin tu ljang gu gsal bas snga rabs rnams kyis lha tshon mdzad pas / spang ma med pa 'di rang bal ris rnying pa dag tshon ljang mdzad pas / spang mthing med pa skyu ra'i lugs zhes skyu ra lha chen ba'i tshon sdeb las mu ljang bshad pa kho na'o / dman pa ni ljang yang tshon mi btub tsam mo / '''nag po''' ni / rang byung pas / nag pos lhog ba'i nad la phan / zhes pa / rigs gsum ste / sa nang nas byung ba'i rdo sngon dngul rdo 'dra la / de las sna ring ba dang / sa ral brag lcibs dang / rdo bcag pa'i nang sogs nas 'ong ba'i sngo nyob thal ba lta bu dang / sa'i skad gseng sogs su chags pa'i leb mo shog bu brtsegs pa 'dra ba rnams so / gang yang me la bsregs tshe mu zi bro ba dang / nyi mas dros tshe yang de bzhin bro yin / bzang ba mtshan mo me nyob la btab pas me sngo bun ne pa 'bar ba dang / 'bring ba nyin mo grib ma'i nang du mer btab ba dud pa 'thul tsam mo / tha ma bsregs pas mu zi bro [tsam?] mo / 'di bzang yang bzhu btub pa ma mthong ngo // (Shel gong shel phreng, pdf p 143.4) <br>
+
'''mu zi''' dkar ser gdon 'joms rnag khrag skem / zhes par / rang byung pas / mu zis mdze dang chu ser skem / zhes gsungs par / ming / sau la hi / ga sri ta / gandha ka te / dri can / durgandha / dri ngan / ma yu' ra shi sha / rma bya'i gtsug phud / pa tra la hi / ba ta hri la / kandha ka / stobs ldan zhags / gab ming du / tsha ba'i dbugs can / sa bcud / gser ldan / sa'i khro chu / za byed / btsun mo dmar cha / ra tsa me 'bar zer / rgya nag skad du / gho gir zer / 'di la rigs dkar ser ljang nag bzhi yod / dkar ser gnyis chu tshan dang nye ba'i sa sogs las 'byung ba shad che / dkar ser gnyis kha dog gi khyad cung zad tsam ma gtogs 'dra / 'di legs shos dangs pa slad med pa / spos shel dangs ma 'dra ba dang / slad can [144] sa rdo dang ba bla sogs 'dres pa 'byung la gang yang me la bsregs na 'bar ba dang / dud pa dang / dri ma dugs la snod du bzhus na mar ltar 'ju ba 'byung bas / bzhu btul legs pas grungs bar byas pa dang / ngan rdzas dang sha ro gcod pa sogs 'debs sman ma gtogs khong sman la gtong tshe dug 'don pa gal che'o / '''mu ljang''' ni / rang byung zhabs kyis / mu ljang gnyan tshad sel bar byed / ces pa / rgyu dbyibs snga ma 'dra na'ang / kha dog ljang gu ste mchog dman gnyis / mchog ni shin tu ljang gu gsal bas snga rabs rnams kyis lha tshon mdzad pas / spang ma med pa 'di rang bal ris rnying pa dag tshon ljang mdzad pas / spang mthing med pa skyu ra'i lugs zhes skyu ra lha chen ba'i tshon sdeb las mu ljang bshad pa kho na'o / dman pa ni ljang yang tshon mi btub tsam mo / '''nag po''' ni / rang byung pas / nag pos lhog ba'i nad la phan / zhes pa / rigs gsum ste / sa nang nas byung ba'i rdo sngon dngul rdo 'dra la / de las sna ring ba dang / sa ral brag lcibs dang / rdo bcag pa'i nang sogs nas 'ong ba'i sngo nyob thal ba lta bu dang / sa'i skad gseng sogs su chags pa'i leb mo shog bu brtsegs pa 'dra ba rnams so / gang yang me la bsregs tshe mu zi bro ba dang / nyi mas dros tshe yang de bzhin bro yin / bzang ba mtshan mo me nyob la btab pas me sngo bun ne pa 'bar ba dang / 'bring ba nyin mo grib ma'i nang du mer btab ba dud pa 'thul tsam mo / tha ma bsregs pas mu zi bro [tsam?] mo / 'di bzang yang bzhu btub pa ma mthong ngo // (Shel gong shel phreng, pdf p 143.4) <br>
  
 
Illustrations : 'Phrin Las (26_007) mu zi ser po (008) sa dang 'dres pa dkar po (009) sa dang 'dres pa nag po <br>
 
Illustrations : 'Phrin Las (26_007) mu zi ser po (008) sa dang 'dres pa dkar po (009) sa dang 'dres pa nag po <br>
  
Fabricated earth medicine. mu ljang : a superiour, greenish type of brimstone (Yeshi 2018). Most native sulfur is found in sedimentary rocks, where large deposits are formed by reduction of sulfates, often biogenically - a major source being salt domes, where it has formed by the bacterial decomposition of calcium sulfate. Sulphur is a common deposition product from volcanic gases associated with realgar, cinnabar and other minerals. It is also found in some vein deposits and as an alteration product of sulphide minerals (mindat.org) <br>
+
Fabricated earth medicine. '''mu ljang''' : a superiour, greenish type of brimstone (Yeshi 2018). Most native sulfur is found in sedimentary rocks, where large deposits are formed by reduction of sulfates, often biogenically - a major source being salt domes, where it has formed by the bacterial decomposition of calcium sulfate. Sulphur is a common deposition product from volcanic gases associated with realgar, cinnabar and other minerals. It is also found in some vein deposits and as an alteration product of sulphide minerals (mindat.org) <br>
 
[[User:Johannes Schmidt|Johannes Schmidt]] ([[User talk:Johannes Schmidt|talk]]) 09:38, 25 February 2024 (EST)
 
[[User:Johannes Schmidt|Johannes Schmidt]] ([[User talk:Johannes Schmidt|talk]]) 09:38, 25 February 2024 (EST)
  
 
  [[Category:Tibetan Dictionary]] [[Category:rydic2003]] [[Category:ma]]
 
  [[Category:Tibetan Dictionary]] [[Category:rydic2003]] [[Category:ma]]

Latest revision as of 12:36, 30 April 2024

This is the RYI Dictionary content as presented on the site http://rywiki.tsadra.org/, which is being changed fundamentally and will become hard to use within the GoldenDict application. If you are using GoldenDict, please either download and import the rydic2003 file from DigitalTibetan (WayBack Machine version as the site was shut down in November 2021).

Or go directly to http://rywiki.tsadra.org/ for more upcoming features.

མུ་ཟི
match, sulfur brimstone, sulfur [JV]

1) brimstone, sulfur; 2) match) [IW]

brimstone, sulphur, match, sulfur; sulphur [RY]


(med) Sulfur (Yeshi 2018)
Synonyms : sau la hi, ga sri ta, gandha ka te, dri can, durgandha, dri ngan, ma yu' ra shi sha, rma bya'i gtsug phud, pa tra la hi, ba ta hri la, kandha ka, stobs ldan zhags, tsha ba'i dbugs can, sa bcud, gser ldan, sa'i khro chu, za byed, btsun mo dmar cha, ra tsa me 'bar, gho gir (Shel gong) durga te, gan ta ha kate, sol ti (Yeshi 2018).
Sanskrit : gandhaka (Dash 1989)

mu zi dkar ser gdon 'joms rnag khrag skem / zhes par / rang byung pas / mu zis mdze dang chu ser skem / zhes gsungs par / ming / sau la hi / ga sri ta / gandha ka te / dri can / durgandha / dri ngan / ma yu' ra shi sha / rma bya'i gtsug phud / pa tra la hi / ba ta hri la / kandha ka / stobs ldan zhags / gab ming du / tsha ba'i dbugs can / sa bcud / gser ldan / sa'i khro chu / za byed / btsun mo dmar cha / ra tsa me 'bar zer / rgya nag skad du / gho gir zer / 'di la rigs dkar ser ljang nag bzhi yod / dkar ser gnyis chu tshan dang nye ba'i sa sogs las 'byung ba shad che / dkar ser gnyis kha dog gi khyad cung zad tsam ma gtogs 'dra / 'di legs shos dangs pa slad med pa / spos shel dangs ma 'dra ba dang / slad can [144] sa rdo dang ba bla sogs 'dres pa 'byung la gang yang me la bsregs na 'bar ba dang / dud pa dang / dri ma dugs la snod du bzhus na mar ltar 'ju ba 'byung bas / bzhu btul legs pas grungs bar byas pa dang / ngan rdzas dang sha ro gcod pa sogs 'debs sman ma gtogs khong sman la gtong tshe dug 'don pa gal che'o / mu ljang ni / rang byung zhabs kyis / mu ljang gnyan tshad sel bar byed / ces pa / rgyu dbyibs snga ma 'dra na'ang / kha dog ljang gu ste mchog dman gnyis / mchog ni shin tu ljang gu gsal bas snga rabs rnams kyis lha tshon mdzad pas / spang ma med pa 'di rang bal ris rnying pa dag tshon ljang mdzad pas / spang mthing med pa skyu ra'i lugs zhes skyu ra lha chen ba'i tshon sdeb las mu ljang bshad pa kho na'o / dman pa ni ljang yang tshon mi btub tsam mo / nag po ni / rang byung pas / nag pos lhog ba'i nad la phan / zhes pa / rigs gsum ste / sa nang nas byung ba'i rdo sngon dngul rdo 'dra la / de las sna ring ba dang / sa ral brag lcibs dang / rdo bcag pa'i nang sogs nas 'ong ba'i sngo nyob thal ba lta bu dang / sa'i skad gseng sogs su chags pa'i leb mo shog bu brtsegs pa 'dra ba rnams so / gang yang me la bsregs tshe mu zi bro ba dang / nyi mas dros tshe yang de bzhin bro yin / bzang ba mtshan mo me nyob la btab pas me sngo bun ne pa 'bar ba dang / 'bring ba nyin mo grib ma'i nang du mer btab ba dud pa 'thul tsam mo / tha ma bsregs pas mu zi bro [tsam?] mo / 'di bzang yang bzhu btub pa ma mthong ngo // (Shel gong shel phreng, pdf p 143.4)

Illustrations : 'Phrin Las (26_007) mu zi ser po (008) sa dang 'dres pa dkar po (009) sa dang 'dres pa nag po

Fabricated earth medicine. mu ljang : a superiour, greenish type of brimstone (Yeshi 2018). Most native sulfur is found in sedimentary rocks, where large deposits are formed by reduction of sulfates, often biogenically - a major source being salt domes, where it has formed by the bacterial decomposition of calcium sulfate. Sulphur is a common deposition product from volcanic gases associated with realgar, cinnabar and other minerals. It is also found in some vein deposits and as an alteration product of sulphide minerals (mindat.org)
Johannes Schmidt (talk) 09:38, 25 February 2024 (EST)