Difference between revisions of "sgog sngon"

From Rangjung Yeshe Wiki - Dharma Dictionary
Jump to navigation Jump to search
m (Bot: Adding <noinclude>{{TermAdmin}}{{Term}}</noinclude>)
Line 3: Line 3:
 
blue species of garlic, allium rubellum [JV]
 
blue species of garlic, allium rubellum [JV]
  
[[sgog sngon]] mt [[sgog pa]] herb [IW]
+
[[sgog sngon]] mt [[sgog pa]] herb [IW] <br>
 +
 
 +
 
 +
(med) Wild onions, Wild garlic <br>
 +
Synonyms : ri sgog, sgog 'dzim ('Jam-dpal) <br>
 +
 
 +
sgog skyas rlung srin dug mdze gdon sel dro / ... / di '''sgog sngon''' du byed pa 'ang yod / ri sgog tham cad 'zu dga' dzas len lci / zhes bshad rgyud du gsungs pa'i sgog sngon la rigs bdun yod pa ste / dang po '''ri sgog''' ni / rang byung pas / sha ba rtsi yis srin rnams sel / gsungs pa / 'khrungs dper / sha sgog ces bya ri mgor skye / lo ma btsong 'dra me tog ser / ro ni mngar la cung zad kha / rang gi nus pas mo nad dang / srin nad ma lus 'joms par byed / ces la khar na las skyes pa'i me tog dkar ser can no / gnyis pa '''brag sgog''' ni / de nyid las / brag sgog brag dang rdza las skye / lo ma gong 'dra phra la sib / rtsa bar ra mo shag 'dra bshi / rdog phran 'byung bas grang srin 'joms / zhes pa me tog ma nges pa'o / gsum pa ''''dzim nag''' ni / 'dzim nag g.ya' dang bye mar skye / lo ma rgya khab gshibs pa 'dra / me tog sgog rdis dmar la chung / ro tsha dri dugs mgo srin 'joms / zhes so / bzhi pa '''rgya sgog''' ni / rgya ba zhes bya sgog pa'i rigs / nyin srib 'bol ba'i spang las skye / lo ma mthug la ring ba yin / me tog dmar po rab tu mdzes / 'bras bu zlum po sngo la gsal / ro tsha nus pas grang rlung dang / pho mchin mkhal ma'i grang nad dang / srin 'joms khong pa'i chu rnag 'byin / zhes rab tu mang bar skye ba yin / de la rang byung rdo rjes / rgya ba 'dzim dang brag sgog gsum / srin dang chu ser grang ba sel / zhes gsungs so / lnga pa '''klung sgog ke dzi''' ni / sgog pa ke dze zhes bya ba / kha klung sa shas spang las skye / rtsa ba dkar po 'bu 'dra tshom / lo ma sgog skya dag dang 'dra / sdong po thur ma ring ba'i [366] rtser / mgo rdog me tog dmar ram ser / 'bras bu zhib la sngo dkar hrem / nus pas rma gso skrangs pa 'dul / chu skem lhog 'bras 'gags pa sel / zhes me tog dmar po 'am dkar ser ma nges pa'o / drug pa '''byi'u sgog''' ni / byi'u sgog ces bya phung po chung / lo ma me tog sngo la 'jam / srin sel zas 'ju yi ga 'byed / ces me tog mthing sngon can ro sngon ma rnams las ro 'jam pa'o / bdun pa '''rug sgog''' ni / dpag bsam ljon shing las / rug pas mkhris sel 'khru ba gcod / ces par / rug sgog lo ma ral gri 'dra / rtsa ba dkar phra spu bzhin mang / me tog dmar la 'bras bu dkar / nus pas drod skyed grang 'khru gcod / ces srib sogs gsom sar skyes pa'o / de dag sbyi la dpag bsam ljon shing las / ri sgog bad kan tsha grang nad / 'thibs pa'i nad dang pho nad sel / zhes gsungs so // (Shel gong shel phreng, pdf p 365.1) <br>
 +
'''ri sgog''' ni / sgog 'dzim / sgog sngon zer / de la rigs mang yod pa las / dgos pa sha sgog ni ri mgor skye ba lo ma rtsa ba btsong 'dra chung phra ring / me tog ser po mngar kha dri dugs pa mchog / brag sgog  ni lo ma sgog skya 'dra yang phra sib rtsab ra mo shag 'dra ba'o // 'dzim nag ni lo zlum khab 'dra bas rtsa a ba dang shin tu nor ba sla zhing dri ro ngan pa me tog btsong 'dra yang mthing nag ste / shel 'phreng las / 'dzim nag ni / ro tsa dri dugs mgo srin 'joms // zhes dang / ri sgog thams cad 'ju dga' zas len lci // zhes so // (mDzes mtshar mig rgyan, print p 207) <br>
 +
 
 +
Illustrations : Dawa 2009. 'Phrin Las 1987 (23_140) ri sgog ces rug pa (31_056) sgog 'dzim dman pa (31_057) sgog 'dzim mchog. 'Jam-dpal (print p 207) ri sgog, brag sgog (432) ri sgog 'dzim nag, brag sgog <br>
 +
 
 +
'''ri sgog''' <br>
 +
1. ''Allium atrosanguineum'' Schrenk (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020) <br>
 +
2. ''Allium carolinianum'' Redouté ? (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020) <br>
 +
3. ''Allium senescens'' L. (Amaryllidaceae) Aging chive, Broadleaf chive (Molvray 1988 G). Cited from northern sources. <br>
 +
'''brag sgo''' <br>
 +
1. ''Allium changduense'' J.M.Xu (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020) <br>
 +
''''dzim nag''' <br>
 +
1. ''Allium przewalskianum'' Regel (Amaryllidaceae) (Dawa 2009). Synonym : bya rog sgog pa (Dawa 2009) <br>
 +
2. ''Allium roseum'' L. ? (Amaryllidaceae) Rosy garlic (Boesi 2014 Mustang) <br>
 +
'''rgya sgog''' <br>
 +
1. ''Allium kingdonii'' Stearn (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020) <br>
 +
'''klung sgog''' <br>
 +
1. ''Allium fasciculatum'' Rendle (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020). Reported name '''klung sgog ke dzi'''. <br>
 +
'''byi'u sgog''' <br>
 +
1. ''Allium sikkimense'' Baker (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020) <br>
 +
2. ''Allium macranthum'' Baker (Amaryllidaceae) (Boesi 2014 Litang). Synonym :  ri sgog (Wangchuk 2008 Bhutan) <br>
 +
'''rug sgog''' <br>
 +
''Allium prattii'' C.H.Wright (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020). Synonym : sgog pa, ke dzi (Dawa 2009) <br>
 +
 
 +
The Shel gong divides '''sgog pa''' in 2 groups, sgog skya and sgog sngon. '''[[sgog skya]]''' has 2 or 3 types (sgog skya, sgog dmar and btsong sgog) and includes the cultivated species garlic and onion. Within '''[[sgog sngon]]''' there are 7 types described (ri sgog, brag sgog, 'dzim nag, rgya sgog, klung sgog, byi'u sgog and rug sgog), basically wild garlics and onions. <br>
 +
The Eye Ornament has 3 notices, ri sgog, sgog and btsong. <br>
 +
[[User:Johannes Schmidt|Johannes Schmidt]] ([[User talk:Johannes Schmidt|talk]]) 15:49, 10 April 2024 (EDT)
  
 
  [[Category:Tibetan Dictionary]] [[Category:rydic2003]] [[Category:ga]]
 
  [[Category:Tibetan Dictionary]] [[Category:rydic2003]] [[Category:ga]]

Revision as of 15:50, 10 April 2024

This is the RYI Dictionary content as presented on the site http://rywiki.tsadra.org/, which is being changed fundamentally and will become hard to use within the GoldenDict application. If you are using GoldenDict, please either download and import the rydic2003 file from DigitalTibetan (WayBack Machine version as the site was shut down in November 2021).

Or go directly to http://rywiki.tsadra.org/ for more upcoming features.

སྒོག་སྔོན
blue species of garlic, allium rubellum [JV]

sgog sngon mt sgog pa herb [IW]


(med) Wild onions, Wild garlic
Synonyms : ri sgog, sgog 'dzim ('Jam-dpal)

sgog skyas rlung srin dug mdze gdon sel dro / ... / di sgog sngon du byed pa 'ang yod / ri sgog tham cad 'zu dga' dzas len lci / zhes bshad rgyud du gsungs pa'i sgog sngon la rigs bdun yod pa ste / dang po ri sgog ni / rang byung pas / sha ba rtsi yis srin rnams sel / gsungs pa / 'khrungs dper / sha sgog ces bya ri mgor skye / lo ma btsong 'dra me tog ser / ro ni mngar la cung zad kha / rang gi nus pas mo nad dang / srin nad ma lus 'joms par byed / ces la khar na las skyes pa'i me tog dkar ser can no / gnyis pa brag sgog ni / de nyid las / brag sgog brag dang rdza las skye / lo ma gong 'dra phra la sib / rtsa bar ra mo shag 'dra bshi / rdog phran 'byung bas grang srin 'joms / zhes pa me tog ma nges pa'o / gsum pa 'dzim nag ni / 'dzim nag g.ya' dang bye mar skye / lo ma rgya khab gshibs pa 'dra / me tog sgog rdis dmar la chung / ro tsha dri dugs mgo srin 'joms / zhes so / bzhi pa rgya sgog ni / rgya ba zhes bya sgog pa'i rigs / nyin srib 'bol ba'i spang las skye / lo ma mthug la ring ba yin / me tog dmar po rab tu mdzes / 'bras bu zlum po sngo la gsal / ro tsha nus pas grang rlung dang / pho mchin mkhal ma'i grang nad dang / srin 'joms khong pa'i chu rnag 'byin / zhes rab tu mang bar skye ba yin / de la rang byung rdo rjes / rgya ba 'dzim dang brag sgog gsum / srin dang chu ser grang ba sel / zhes gsungs so / lnga pa klung sgog ke dzi ni / sgog pa ke dze zhes bya ba / kha klung sa shas spang las skye / rtsa ba dkar po 'bu 'dra tshom / lo ma sgog skya dag dang 'dra / sdong po thur ma ring ba'i [366] rtser / mgo rdog me tog dmar ram ser / 'bras bu zhib la sngo dkar hrem / nus pas rma gso skrangs pa 'dul / chu skem lhog 'bras 'gags pa sel / zhes me tog dmar po 'am dkar ser ma nges pa'o / drug pa byi'u sgog ni / byi'u sgog ces bya phung po chung / lo ma me tog sngo la 'jam / srin sel zas 'ju yi ga 'byed / ces me tog mthing sngon can ro sngon ma rnams las ro 'jam pa'o / bdun pa rug sgog ni / dpag bsam ljon shing las / rug pas mkhris sel 'khru ba gcod / ces par / rug sgog lo ma ral gri 'dra / rtsa ba dkar phra spu bzhin mang / me tog dmar la 'bras bu dkar / nus pas drod skyed grang 'khru gcod / ces srib sogs gsom sar skyes pa'o / de dag sbyi la dpag bsam ljon shing las / ri sgog bad kan tsha grang nad / 'thibs pa'i nad dang pho nad sel / zhes gsungs so // (Shel gong shel phreng, pdf p 365.1)
ri sgog ni / sgog 'dzim / sgog sngon zer / de la rigs mang yod pa las / dgos pa sha sgog ni ri mgor skye ba lo ma rtsa ba btsong 'dra chung phra ring / me tog ser po mngar kha dri dugs pa mchog / brag sgog ni lo ma sgog skya 'dra yang phra sib rtsab ra mo shag 'dra ba'o // 'dzim nag ni lo zlum khab 'dra bas rtsa a ba dang shin tu nor ba sla zhing dri ro ngan pa me tog btsong 'dra yang mthing nag ste / shel 'phreng las / 'dzim nag ni / ro tsa dri dugs mgo srin 'joms // zhes dang / ri sgog thams cad 'ju dga' zas len lci // zhes so // (mDzes mtshar mig rgyan, print p 207)

Illustrations : Dawa 2009. 'Phrin Las 1987 (23_140) ri sgog ces rug pa (31_056) sgog 'dzim dman pa (31_057) sgog 'dzim mchog. 'Jam-dpal (print p 207) ri sgog, brag sgog (432) ri sgog 'dzim nag, brag sgog

ri sgog
1. Allium atrosanguineum Schrenk (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020)
2. Allium carolinianum Redouté ? (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020)
3. Allium senescens L. (Amaryllidaceae) Aging chive, Broadleaf chive (Molvray 1988 G). Cited from northern sources.
brag sgo
1. Allium changduense J.M.Xu (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020)
'dzim nag
1. Allium przewalskianum Regel (Amaryllidaceae) (Dawa 2009). Synonym : bya rog sgog pa (Dawa 2009)
2. Allium roseum L. ? (Amaryllidaceae) Rosy garlic (Boesi 2014 Mustang)
rgya sgog
1. Allium kingdonii Stearn (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020)
klung sgog
1. Allium fasciculatum Rendle (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020). Reported name klung sgog ke dzi.
byi'u sgog
1. Allium sikkimense Baker (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020)
2. Allium macranthum Baker (Amaryllidaceae) (Boesi 2014 Litang). Synonym : ri sgog (Wangchuk 2008 Bhutan)
rug sgog
Allium prattii C.H.Wright (Amaryllidaceae) (Wangyal 2020). Synonym : sgog pa, ke dzi (Dawa 2009)

The Shel gong divides sgog pa in 2 groups, sgog skya and sgog sngon. sgog skya has 2 or 3 types (sgog skya, sgog dmar and btsong sgog) and includes the cultivated species garlic and onion. Within sgog sngon there are 7 types described (ri sgog, brag sgog, 'dzim nag, rgya sgog, klung sgog, byi'u sgog and rug sgog), basically wild garlics and onions.
The Eye Ornament has 3 notices, ri sgog, sgog and btsong.
Johannes Schmidt (talk) 15:49, 10 April 2024 (EDT)