yangs pa can dgon pa

From Rangjung Yeshe Wiki - Dharma Dictionary
Jump to navigation Jump to search
yangs pa can dgon pa
dgon pa 'di ni karma zhwa dmar ba sku phreng bzhi pa chos grags ye shes (rab byung brgyad pa'i chu bya 1453lo nas rab byung dgu pa'i shing sprel 1524lo bar dgung lo bdun cu don gnyis bzhugs )kyis rab byung brgyad pa'i chu phag (1503)lor phyag btab/dgon pa 'dir yangs pa can zhes thogs pa'i rgyu mtshan ni rgan rabs tsho'i ngag rgyun la/de sngon rgya gar khul du yangs pa can zhes ming thogs pa'i dgon pa zhig yod pa de 'thor zhig tu song ba'i rgya phibs dum bu zhig bod du dbor nas bzo bcos brgyab rjes dgon pa'i thog khar bkab par brten dgon pa'i ming yangs pa can zhes thogs pa yin zer srol 'dug /dgon pa 'di thog mar 'debs skabs kyi rgya khyon la gtsug lag khang dang bla brang bcas par ka ba bdun cu don drug gi sa dang/rdo gcal chen mo'i mtha' bskor du grwa khang brgya dang go 'dun yod pa rnams rin spungs sde pa don yod rdo rjes sbyin bdag byas thog /dbus dang byang 'brog nyer 'khor khul bcas kyi las mi bskul nas brtsigs te/las rgyud bod zla bzhi pa'i tshes bcu dgu nas zla ba dgu pa'i tshes shar bar zla ba bzhi dang phye brag tsam 'gor zhing/phyi rtsigs ldebs zhal bcas yongs rdzogs grub pa yin/rab byung bcu pa'i sa rta (1618)lor gtsang pa sde srid phun tshogs rnam rgyal dang/karma pa mchod yon gyi dmag dpung dbus su drangs te se 'bras gnyis la gtor skyon tshabs chen btang ba'i dgra lan du rab byung bcu gcig pa'i chu rta (1624)lor go shri han gyi dmag dpung gis gtsang pa sde srid gtor skabs dgon pa 'dir yang zhor la gtor skyon tshabs chen byung/de rjes yangs can dgon pa bskyar gso byung nas zhwa dmar sku phreng dug pa chos kyi 'byung gnas bar nyams chag med par gnas kyang/zhwa dmar sku phreng bcu pa chos grub rgya mtsho de paN chen rin po che sku phreng drug pa dpal ldan ye shes kyi sku mched du gyur zhing/paN chen rin po che sku 'das rjes phyag mdzod rje drung ho thog thu dang zhwa dmar sprul sku gnyis rgyu nor bgo bsha' bya rgyur ma 'chams par brten zhwa dmar bas gor Sha rgyal por mgo btags zhus shing/sa sna lam rgyus ya te rab byung bcu gsum pa'i sa sprel (1788)lor gor Sha btsan 'dzul dmag bod du 'khrid de bkra shis lhun por gtor skyon tshabs chen btang ba sogs byas par brten/man ching gong ma'i srid gzhung gis ched mngags bod du btang ba'i dmag dpung gis gor Sha btsan 'dzul dmag gtor pham btang rjes khong nyid dug bzas nas rang shi brgyab pa dang/man ching srid gzhung dang bka' shag gis zhwa dmar sku phreng rjes ma'i yang srid rtsad gcod mi chog pa'i gtan 'babs bzos pa dang chabs cig dgon pa 'dir grwa pa mang che ba 'thor nas lhag ma grwa grangs bcu skor las ma lus shing/skabs de'i sring skyong rta tshag bstan pa'i mgon pos snye mo thar pa chos gling nas grwa grangs bzhi bcu skor gyi grwa rgyud bskong 'gugs thog dgon pa 'di'i grub mtha' dge lugs su bsgyur zhing/gdung rten lha khang dang gzim chung sogs sgo rgya dam mnan byas te rab byung bcu drug pa'i me bya (1956)lo bar de mur lus shing/de rjes sgo rgya bkrol ba ma zad/zhwa dmar sprul sku'i yang srid rtsad gcod zhus chog pa'i chog mtshan yang thob pa red/'on kyang skabs der yangs can dgon pa'i cha rkyen dang/gnas tshul gzhan dag gi rkyen pas zhwa dmar sprul sku'i yang srid rtsad gcod zhu rgyu ma byung bar lus skad 'dug /dgon pa 'dir yod pa'i sku gsung thugs rten dang gna' rabs rig dgos kyi skor la zhwa (774) dmar sku phreng bzhi pas bzhengs pa'i thub chen gtso 'khor gsum dang gser bris bka' 'gyur dang bstan 'gyur sogs karma zhwa dmar ba sku phreng rim byon gyis bzhengs pa'i rten gsum khag mang po dang lhag par mgon khang dang 'du khang gi ldebs bris rnams rang re'i ljongs kyi ri mo mkhas pa sman lugs kyi bris srol thog mar srol gtod mdzad mkhan sman thang pa don grub dang de'i sras sman thang pa 'jam dbyangs mkhyen lugs kyi ri mo'i bris srol thog mar srol gtod mdzad mkhan gong dkar sgang stod pa mkhyen brtse bcas kyis bris gnang mdzad pa yin zhes zhwa dmar sku phreng bzhi pa'i rnam thar nang gsal

{{#arraymap:yangs pa can dgon pa

|; |@@@ | | }}