rgyal ba 'jam dpal rgya mtsho

From Rangjung Yeshe Wiki - Dharma Dictionary
Jump to navigation Jump to search
rgyal ba 'jam dpal rgya mtsho
(tA la'i bla ma sku phreng brgyad pa )rab byung bcu gsum pa'i sa stag (1758)lo'i bod zla drug pa'i tshes nyi shu rtsa lnga nyin gtsang ston thob rgyal lha ri sgang du yab bsod nams dar rgyas dang yum phun tshogs dbang mog nyis kyi rigs sras su sku bltams/('khrungs khang de paN chen sku phreng drug pa'i yab gzhis dang gnyen tshan gyi 'brel pa yod pa dang/rgyal ba sku phreng de 'khrungs rjes gong gi go gnas dang gzhis ka mang po thob ste bod kyi mi drug che gras su gyur nas deng skabs klu zhes grags pa de yin )sku chung ngu'i skabs rgyal tshab de mo'i sku tshab dang/gdan sa gsum kyi sku tshab/paN chen dpal ldan ye shes mchog bcas nas rgyal ba'i yang srid rin po cher ngos 'dzin thog /dgung lo gsum la bkra shis lhun por dgon du gdan drangs/kun gzigs paN chen rin po che nas byad 'grol gnang/dgong lo lnga pa chu rta (1762)lor paN chen rin po ches dge bsnyen gyi sdom pa 'bul bzhes bskyangs te/mtshan blo bzang bstan pa'i dbang phyug 'jam dpal rgya mtsho dpal bzang po zhes gsol/dgung lo bzhi la gtan tsam nas yongs 'dzin phur lcog ngag dbang byams pa dang/bya khyung pa ngag dbang chos grags gnyis nas mdzad de sku na'i bab dang bstun pa'i sku yon 'bul bzhes kyang dbu tshugs/dgung lo brgyad pa'i thog paN chen rin po che dbus su phebs te dge tshul gyi bslab sdom 'bul ba gnang/bsdus grwa nas brtsams te gzhung chen la gnas bsam mdzad/sku'i na tshod ches phra yang skye bo khri phrag tshogs pa'i dbus su zab lam bla ma'i rnal 'byor sogs kyi bshad lung bstsal/dgung lo bcu bzhi'i thog snyan ngag dang mtshan nyid kyi brtsi bzhag gsan nas rtsod grwa gnang bzhin dgongs pa'i klong mngon du gyur pa dang/de rjes bsam yas gtsug lag khang zhig gso gsar skrun dang/mchod rdzas/dkar me sogs nyams pa sor chud gnang/dgung lo bcu bdun thog yongs 'dzin ye shes rgyal mtshan gyi drung nas byang chub lam rim gyi rnam bshad gsan/me bya (1777)lor kun gzigs paN chen rin po ches mkhan po dang/gsang ston/kha skong/dge 'dun zhal grangs tshang ba'i dbus su bsnyen pa rdzogs te dge slong gi sdom pa bzhes thog /khyung nag gi rjes gnang sogs mang po gsan/de nas lho gnas dang/rwa sgreng yangs pa ngan dgos sogs la gnas gzigs su phebs/dgung lo nyi shu rtsa bzhi par rab byung bcu gsum pa'i lcags glang (1781 lo'i bod zla drug pa'i tshes gcig nyin lugs gnyis kyi thugs 'gan bzhes gnang mdzad rung/rgyun du chos phyogs kho nas nyams bzhes thugs gzhol che bas srid skyong khri chen no mo han phyags rog zhabs zhur sngar rgyun ltar bzhugs/gong mas rje mchog la man ju/rgya sog bod yig bcas skad bzhi shan sbyar las grub pa/yod yig tu/nub phyogs mchog tu dge ba'i zhing gi rgyal dbang sa steng rgyal bstan yongs kyi bdag po thams cad mkhyen pa rdo rje 'chang tA la'i bla ma'i tham ka zhes 'khod pa'i gser tham phul/dgung lo nyi shu rtsa lngar bod rgya khyab khag gi rdzong gzhis su nag can dong bcug dang mtha' 'bud btang ba'i nyes can mtha' dag la mi 'jigs srog gi sbyin pa bstsal/shing 'brug (1784)lor nor gling skal bzang pho brang gsar bzhengs kyi chab bzhugs mdzad sgo rgya che gnang ba de nas bzung sku phreng rjes ma rim byon nas dbyar thog phal cher rgyun bzhugs mdzad de rim pas rgya bskyed gnang/shing sbrul (1785)lor bkra shis lhun por chibs bsgyur gyis paN chen mchog sprul rin po che'i dbu skyes gtsug phug 'bul bzhes dang 'brel/rje btsun blo bzang dpal ldan bstan pa'i nyi ma phyogs las rnam rgyal dpal bzang po zhes pa'i mtshan gsol mdzad pa dang/dge bsnyen gyi bslab sdom bstsal/me lug (1787)lo'i zla ba drug pa'i nang zhwa dmar ba'i g.yog gras karma mchog sbyin sogs kha shas kyis sa na lam rgyus byas te bod khongs gnya' nang dang/rong shar/skyid grong bcas sa mtshams khang gsum la gor Sha'i dmag gis glo bur du btsan 'dzul byas/sa sprel (1788)lor gor Sha skyid grong du bzhag pa'i bod gor chings don dang rgyal 'gal gyis bod la btsan 'dzul thengs gnyis pa byas te gtsang shes dkar bar dmag gis bcom/bkras lhun gyi sku gsung thugs rten sogs brku 'khyer byas/gor dmag gis rkyen pas skyid grong bsam gtan gling gi dge 'dun phal cher yul rgyar nas lha sa'i phyogs la chibs gshis rgyal dbang 'jam dpal rgya mtsho mchog nas lcags khyi (1790)lor grib tshe mchog gling gi dgon pa phyag btab/dgung grangs sum cu so dgu'i lor rtse pho brang du bzhugs pa'i sku 'dra che chung bzhi stong la nye bar zhal gser spyan 'byed gyi sri zhu mdzad/(chu byi (1792)lor dngul zho gang skar lnga'i ring thang can gyi bod Tam gsar 'grengs gnang/lo 'dir rgya bod kyi dpung bshams te gor dmag rnams phal ches mthar skrod btang/lcags bya (1801)lor rgyal dbang ma chog gis mkhan po mdzad de kun gzigs paN chen bstan pa'i nyi ma mchog la bsnyen rdzogs kyi sdom pa phul/dga' ldan 'khyil pa zhes de lta'i byams khang na dang brten par bcas pa gsar bzhengs gnang/chu phag (1803)lor hal ha rje btsun dam pa ho thog thu bod phebs kyis rgyal dbang mchog la bsnyen rdzogs dang gal che'i dbang bka' rjes gnang sogs zab chos 'ga' shas gsan/rgyal dbang mchog gis dge ba'i bshes gnyen yongs 'dzin dpal ldan ye shes dang/phur lcog ngag dbang byams pa/byang rtse ngag dbang chos grags/yongs 'dzin ye shes rgyal mtshan sogs gus sbyor gyis tshul bzhin bstan mkhan thog thugs rus chen pos gsan bsam mthar phyin mdzad/bstan pa'i bya ba rlabs chen po gyis ris med da dang gdul bya rnams dge ba'i lam yangs por bkod/(yongs 'dzin ye shes rgyal mtshan gyi rnam thar )dang/(mkha' 'gro ma sgyu ma chen mo lha lnga'i dkyil chog bde chen 'jug ngogs )(bla ma'i rnal 'byor gyi rim pa phyogs gcig tu bsgrags pa dbyar skyes sprin gyi sgra dbyangs )sogs bka' rtsom mang du mdzad/mthar dgung lo bzhi bcu zhe bdun bzhes pa rab byung bcu gsum pa'i shing byi (1804)lo'i bod zla bcu pa'i tshes bco brgyad nyin pho brang chen po po ta lar gzugs sku'i bkod pa chos dbyings su thim tshul bstan par mdzad/sku gdung po ta'i gser sdong dge legs gzi 'bar du bzhugs

{{#arraymap:rgyal ba 'jam dpal rgya mtsho

|; |@@@ | | }}